2017-06-20 Ramberg- Sund 7 nm
Morgonen startade
med regn och blåst idag med. Planen var att vi skulle gå genom Sundstraumen för
att komma över till sydsidan av Lofoten. Sjökortet visade en överliggande kabel
över Sundstraumen, men det var ingen höjd utmärkt på den, så vi blev lite
fundersamma över detta. Här är strömmen en av de starkaste i Norge så det
gäller att tajma in rätt läge för en passage. Vid tre-tiden såg det ut som om
strömmen skulle vara på väg åt rätt håll och inte så stark. Jag gick förbi turistinformationen
och frågade dem om den överliggande kabeln, men de var inte riktigt säkra så de
ringde upp en lokal fiskare som jag fick prata med. Han berättade att det inte
fanns någon överliggande kabel samt att det var ett bra tillfälle att passera Sundstraumen
vid tre-tiden. Skönt att få en extra koll på detta!
Medan jag var ute
på vift monterade Lasse fast mina dyk-tuber bakom ryggstödet på soffan i
salongen. De har legat löst där bakom och varit ett oros-moment vid sjögång. De
skulle kunna kommit farande vid en kraftig krängning och det hade inte varit
skoj, men nu sitter de väl fastsatta med spännband. När klockan är
”slack-vatten” tar vi och ger oss av. Vi har verkligen passat in passagen bra
med tidvattnet och vi kommer igenom lugnt och stilla. Vi har 5 knops medström
den första delen, men sedan glider vi fint fram genom de vackra bergsmassiven.
Väl igenom går vi till en liten hamn som heter Sund. Det skulle finnas en
pontonbrygga att lägga till vid och vi kikar runt i hamnen. Ha, ha, där ligger
en flytande tank med lyktstolpe och lejdare där en fiskebåt låg förtöjd, men
ingen som helst förbindelse med land.
Vi väljer istället att lägga oss
långskepps vid en stor segelbåt som har sett sina bästa dagar kan man väl lugnt
säga. En träbåt så eftersatt och rutten att man blir alldeles ledsen när man
ser henne. Det enda som verkade funktionsdugligt på henne var masten.
Fiskförråden var
slut så det var dags att fylla på. Vi slänger dingen i sjön och ger oss ut på
fisketur. Kvällssolen lyser så vackert på bergen. Vi ser fullt med sjöborrar
som sitter på klippväggarna som blottats av det sjunkande tidvattnet. Vi lägger
oss ute på fjorden och guppar i vågorna och fiskar. 15 stycken fina sejar får
vi upp. Hej hej där är en sej! Det är verkligen en skön känsla att fånga sin
egen mat så naturligt och ekologiskt.
Fyra små fiskar hamnade på grillen i
folie med lite gottis i. Vi får en underbar kväll med värmande kvällssol. Trots
att klockan är tio när maten är klar sitter vi ute och solen värmer gott ifrån
en klarblå himmel.
Efter maten går vi
i land. Det känns rätt osäkert att kliva på den ruttna båten, men lyckas utan
att trampa igenom däcket, phu! Vilken liten by! 100 invånare ska det finnas
här, men var är dom? Vi ser ett par husbilar med turistande norrmän, tyskar och
österrikare men inga infödingar. Hamnen var full med järnskrot, bilar,
övergivna båtar och annat bråte.
På vår väg genom byn ser jag en skylt som det
står Pub på så jag kikar in. Tre små yppiga tanter med diskhandskar på hälsar
glatt. De hade haft avslutning på stick-klubben och druckit kaffe och ätit ost
och kex. Hela 14 personer hade de varit. Ja det finns tydligen människor här i
Sund, små söta stickande tanter med diskhandskar i alla fall ha, ha. Hemma i båten
blir det en rysar-chicago. Lasse ”chickar” två gånger men lyckas trots detta
inte återhämta poängen. I sista omgången har jag 51 poäng och Lasse 49 poäng
och spänningen är oooolidlig (den som är först till 52 vinner). Jag lyckas
vinna utspelet och tar därmed hem vinsten. Lasse leder ”skit-gubbe” ligan medan
jag leder ”Chicago-ligan”. Vi avslutar kvällen med filmtajm och ser
grottbjörnens folk och sedan är det nattis 01.00.
Sover som en liten
prinsessa och blir väckt av Lasse med lite kaffe. Regnskurarna smattrar till och från på
rufftaket. Lasse börjar morgonen med att åka ut och hämta krabb-buren som han
satte i går kväll. Inga krabbor denna gången heller. Frukost med varm choklad
och rostat bröd intas innan vi ger oss av. Jag rostar brödet i stekpannan. Man
blir riktigt fiffi på att hitta på lösningar när man inte har alla tänkbara
hjälpmedel. Vi seglar mot Narvik där vi ska hämta upp Emma (Lasses dotter) den
26/6. Vi har nordlig vind 6 m/s och får en härlig bidevind utan speciellt
mycket sjö. Jag tar rodret och håller henne så nära vinden jag bara kan. Solen
skiner, vattnet forsar runt stäven och jag känner kraften i vinden då jag styr
henne mot dagens mål. Detta är lycka! När vi hamnar i vindlä passar vi på att
fiska lite och vi får både långa och sej idag.
Vi hittar en liten
vik som ligger cirka 15 sjömil från Sund. Den är liten och fin,men när vi
kommer in i viken visar det sig att den är allt för liten för att vår båt ska
få svängrum och dessutom fäster inte ankaret. Vi gör ett par försök men
beslutar oss för att gå vidare. Det ligger en större hamn, Stamsund, bara runt
hörnet så vi tar oss dit istället. Här vill dom ha betalt 200 NKR för att ligga
här. Hu, vad det var länge sedan vi betalade hamnavgift. Jag spolar av båten då
hon är full med salt och Lasse rensar fisken. Jag sätter igång med ett bull-bak
och jag brukar i vanliga fall göra dom mest underbara bullarna, men det är
första gången jag bakar bullar i gasol-ugnen och nu ser de små och bleka ut. Bu
hu! Ja, ja bättre lycka nästa gång. Slänger ihop en lasagne till middag som vi
slevar i oss i ett hu. Kvällen avslutas med ett kapitel i boken och sedan
somnar vi gott.
2017-06-22 Stamsund- Svolvear- Skrova 25 nm
I dag lyser solen
och vi tar oss ut på havet och sätter fullt ställ. Vi seglar fram i härlig
bidevind. Nu kan vi se fastlandet på styrbords sidan och det är vackra berg på
bägge sidor om oss. Vi längtar nu efter att få komma ut på öppet hav och
dygnssegla. Det känns som om vi nu är redo för att ta oss över till Island och
pröva våra vingar på ”riktigt”. Svolvear är en riktigt stor stad med alla
tänkbara affärer så vi stannar till där för att handla inför midsommar och för
Emmas ankomst. Apekatten hade upptäckt att det fanns hål i hennes stövlar. Hon
tyckte att stövlarna kunde lagas med lite tätningsmassa. Apekatten hade
nämligen erfarenhet av att laga vinterstövlar med nåt-massa (utan någon vidare
framgång). Kaptenen var bestämd. Det skulle inköpas ett par nya stövlar till
styrman. Kapten tänkte inte ge sig av till Island med en styrman med hål i
stövlarna. Apekatter med kalla och våta fötter är inga roliga apekatter utan
sura apekatter och sådana vill vi inte ha ombord. Kapten tvingar styrman in i
skobutiken och det finns nog ingen som kan se så besvärad och olycklig ut som
en apekatt som måste prova kläder eller skor. De ser liksom ut som de vill
krypa ur sitt eget skinn. Ryggen krökar, armarna hänger, sur-läppen plutar ut
och ögonen ser förtvivlade ut. Apekatter gillar inte att shoppa kan man förstå.
Efter en massa provande blev det trots allt ett par fina ”Viking”stövlar så nu
har apekatten hela och torra stövlar och är faktiskt riktigt glad över dom! Vi
besöker vin-monopolet för första gången i Norge. En dunk vin kostar mellan
300-500 NKR och något som var lite förvånande var att fin whiskey (Laphroaig)
kostade lika mycket som en vanlig Famous. När vi shoppat klart blev det pölse
och lumper i båten innan vi tog oss vidare till Skrova där vi tänkte fira
midsommar. Lasse får upp en till långa på vägen över. Riktigt stor och fin.
Skrova har en liten pontonbrygga som var full med båtar när vi kom dit. Vi
lägger oss långsides med en holländsk båt. En man som seglar ensam. Det verkar
som långsegling är männens arena. Det är inte många långseglande kvinnor vi
stött på under vår resa. Några par har vi mött men det är mestadels
”gutte-seglingar” (ett gäng herrar som seglar tillsammans) eller manliga
ensamseglare som ibland ska möta upp sin fru vid någon lämplig destination.
Kvällen består av
lite pyssel så som sätta ut krabb-bur, rensa fisk, steka fisk och lägga in
stekta sej-filéer. Det ser så gott ut med lagerbladen och rödlöken och luktar
jul av lagen med nejlikor och kryddpeppar. Receptet på lagen har jag fått av
pappa Benke som gör den bästa inlagda sillen i världen. Middag blir så klart panerad sej-filé,
vitlökssås och sallad sedan kryper vi tillkojs mätta och nöjda.
2016-06-23 Skrova
Vid halv sju knackar
det på skrovet. Det är Holländaren som ska segla iväg. Vi lossar våra
förtöjningar från hans båt och lägger sedan till vid pontonbryggan när han
lämnat. Vi tar en kaffe efter morgonens bestyr och somnar om så gott. I dag är
det midsommar och den första på vår resa. Funderar på om det nu är viktigare
att bevara gamla traditioner när vi lämnat Sverige eller om det bara är som
vanligt. Jag tycker nog att det känns ganska viktigt att få känna att det är en
speciell dag. En dag som man firat igenom hela livet med släkt och vänner. När
man är ute och seglar ser ju många dagar ganska lika ut så idag njuter vi av
att göra dagen till en härlig blandning av nytt och gammalt. Vi firar med sill,
nubbe, knäckebröd, färsk potatis, inlagd sej, jordgubbstårta och blomsterkrans
i håret. Solen lyser från klarblå himmel och den värmer oss gott.
 |
| Glad midsommar från Skrova på Lofoten |
Vi får en
härlig dag och Lasse får till och med lite vettigt gjort. Vi har ett par saker
som vi behövde fixa innan överfärden till Island och nu är det klart. En
fireport till motorutrymmet installeras ( ett hål som man enkelt kan stoppa in
slangen från brandsläckaren i ). En motorbrand är något av det värsta och om
branden skulle ta sig så är det bara att hoppa i livbåten. Nu behöver vi inte
ta av kåpan till motorn för att släcka en brand utan kan lätt släcka den via
fireporten utan att riskera att branden sprider sig. Safety first! Vi hade ju
haft lite oljeläckage från motorn så Lasse torkar ur utrymmet under motorn och
det verkar som att han hittar var läckan kommer ifrån. Det verkar vara en slangklämma
som inte är åtdragen ordentligt så han trixar in sin arm under motorn och
lyckas dra åt den. Kapten Envis lyckas alltid! Vi får hoppas att det slutar att
läcka olja nu.
Här i Norge har man
inte midsommarstång som i Sverige utan midsommar-bål. Vi tar en promenad runt
ön och ser resterna från bålet. På ön har man även en fin foto-utställning som
vi kikar på under vår kvällspromenad. Skrova är den ö på Lofoten som mestadels
hanterar val-fångst. Vi ser en val-fångare i hamnen med sin harpun i fören och
utkikstorn. Tillbaks i båten blir det nattis efter en fin midsommarafton.
 |
| Hantering av valkött |
2017-06-24 Skrova- Lödinge 38 nm
Sömntutorna vaknar
inte förrän klockan tio. Lasse åker ut och hämtar krabb-buren som återigen är
tom. Den är helt tom. Det finns varken bete eller krabba i buren. Något måste
varit inne i buren och käkat upp fisken som låg däri. Hm, undrar vem det är?
Käka frukost, sjöstuvar, städrutinen och off we go! Inne i hamnen på Skrova
hade vi go vind men väl ute på öppet hav mojnade vinden och ger oss 0,8 m/s i
näbben. Ja ha, då blir det väl motorgång då.
 |
| Skrovas fyr |
Havet är stilla och vi har den
mest fantastiska utsikt man kan tänka sig. Det är så vackert att till och med
jag tycker att det är okej att gå för motor idag. Efter ett tag vrider vinden till
ost och vi kan segla igen. Jag ser en krusning på vattenytan som om någonting
rör sig där under. Det kan ju vara en våg eller något annat, men titta där! En
val! Upp kommer en svart fena och en lång svart kropp. Det liksom spritter i
hela kroppen av glädje. Vi såg en val. Vi fortsätter att titta ut mot havet och
där kommer en kaskad av vatten och mer av den svarta kroppen sedan är den bara
borta. En liten stund förärade den oss sin närvaro och vi är såå glada över
det. Valen är lika majestätisk som bergen som omger oss.
 |
| There she blows ! |
Vi tar en knäckemacka
med inlagd sej på vägen mot Lödinge och en körv. Lödinge ligger 20 sjömil från
den plats vi ska plocka upp Emma på så det blir en lagom dagstur dagen D. I
morgon lovar de regn, regn och mera regn så vi blir nog kvar i Lödinge för att
proviantera och planera överfärden till Island. Det känns pirrigt och spännande
att tänka på att vi ska ge oss ut på det stora havet med den lilla båten hela
vägen till Island. Den väg som vi ska ta tog även vikingarna när de begav sig
ut på sina rövartåg.
Inloppet till
Lödinge är runt 2 meter djupt så vi tar det försiktigt och lägger till vid en
liten gästbrygga. Under kvällen fixar Lasse el-uttaget till landströmmen.
Locket till det hade gått sönder och nu får vi ett nytt som håller tätt. Jag
sätter en deg till fruskostbröden för morgondagen och fixar lite tapas till
lördagsmys. Morötter med lite vitlöksdipp, mucklans knäcke med en liten sillbit,
oliver, ost, salami och en liten dessertbricka med apelsinklyftor, choklad,
nötter och russin. Det blev riktigt mums med ett glas rött till.
2017-06-25 Lödinge
En ganska trist dag
i regn och rusk. Lasse fixar zinksavern och jobbar med bilder och jag läser in
mig lite på Island.
2017-06-26 Lödinge – Liland 25 nm
Fylla vatten,
bunkra och proviantera och sedan mot Liland där vi ska hämta upp Emma. Vi får
nordlig vind 5-7 m/s och motorseglar. Vi har nu läst klart boken Viking på de
sju haven och börjat med boken om Kurt Björklund som seglat ensam jorden runt
tre gånger. Herregud vilken tuffing!
Emma åker buss från
Göteborg till Oslo och tar därifrån flyg till Narvik. Vi lägger till med båten
en halvtimme innan Emma ska komma. Hon kommer med taxi till Liland och när hon
kommer ut på bryggan bara skuttar hon och skriker av glädje
–Det är så vackert!
Vad fint det är! Vi tar lite välkomstbubbel i sittbrunnen och sedan blir det
middag med fisksoppa på sej och långa. Vilken fantastisk fisk långan är! Fast
och fin och vit i köttet. Mums.
Det här med barn på
köpet när två vuxna möts men har barn med sig från tidigare relationer är inte
alltid så lätt för vare sig de vuxna eller barnen. Det kan och är för det mesta
till stor glädje men kan också kännas tungt och sorgligt när relationerna
gnisslar. Lasse och jag träffades augusti 2015 och tre månader senare hade vi
flyttat ihop i båten och bestämt att vi skulle segla jorden runt. Vi kan än
idag inte för vårt liv komma ihåg när vi tog beslutet om att flytta ned i
båten. Det var bara så självklart för oss. Gick det för fort? Nej tycker vi men
ja tyckte nog många omkring oss och barnen allra helst. Jag har fyra flickor
och Lasse har två flickor. En ny man respektive en ny kvinna i deras liv. Inget
som de själv fick välja utan bara blev tvungna att acceptera och förhålla sig
till. Det har inte alltid varit så lätt att möta deras förväntningar och behov
trots att vi försöker så gott vi kan. Det har varit tandagnissel, gråt, hårda
ord men också skratt, förtroliga samtal och glädje över att få lära känna och
vara en del av ens nya partners barns liv. Lasse och jag kan idag förstå att
barnen och många andra inte hängde med på vad som hände, men vi levde i en
annan tidsrymd. Allt bara kändes naturligt och självklart och vem vet hur det
hade utvecklats om vi inte hade följt våra hjärtan och satsat allt. Det kommer
vi aldrig få svar på men vi vet idag att vi nu är ute på vår segling runt på
jorden och har en kärlek som djupnat till att bli varandras livskamrater.
Nu är Emma här och
hon delar vår upplevelse och mår bra och är lycklig. Vi är lyckliga över att
hon delar vårt äventyr om än bara några dagar. Vi trivs allihop tillsammans och
livet på båten får en ny dimension med ytterligare en besättningsmedlem ombord.
Låt alla flickorna komma till det stadiet där de kan njuta av att vara
tillsammans med oss i segelbåten och bli en del av vårt äventyr. Vi vill inget hellre
än att få dela allt det här underbara med våra fantastiska flickor Emma, Kajsa,
Matilda, Hanna, Saga och Clara.
2017-06-27 Liland- Gullvika 46 nm
Regnet smattrar på
rufftaket och vi tar mysfrukost med gröt, ägg och kaffe. Emma får lära sig hur
man äter kokta ägg i Sea Wind, dvs man knackar inte sönder skalet i molekyler
och lämnar en sörja av äggskal i äggkoppen utan man tar skeden och delar ägget
i två delar och äter med skeden ur dessa delar vilket underlättar för
”kökspersonalen” ha ha. Vi seglar ut från Ofoten mot Lofoten och sceneriet är
lika vackert som vanligt. Vindarna skiftar i styrka och riktning som vanligt då
bergen hindrar vinden från sin vanliga bana. Vi får en härlig dagssegling med
pölse och lumper till lunch.
Vi anländer Gullvika vid nio-tiden och startar
grillen. Hungriga som vargar äter vi grillade fläskkotletter, ugnsrostad
sötpotatis och sallad. Emma undrar om det kan bli vackrare än så här och vi
bara tittar på varandra och nickar. Vi somnade alla gott efter en skön och lång
dag.
 |
| Emma i Gullvika |
2017-06-28 Gullvika- Digermulen-
Grundfjorden 12 nm
I dag skiner solen
och vi tar oss iväg mot Digermulen där vi ska vandra upp på berget. Vi lägger
till vid en liten pontonbrygga och sceneriet är makalöst vackert! Vi packar
rejäl matsäck och ger oss av på det som kallas Kaiser leden. Här vandrade den tyske kejsaren Wilhelm II två gånger en gån i tiden. När vi ger oss av duggregnar det men regnet avtar
under vandringen och molntäcket spricker upp. Det är en härlig vandring upp för
berget i skogsmiljö och klippor.
Utsikten från toppen är helt magisk och här
uppe på toppen ligger det snö kvar.
 |
| Monument från Wilhelm den 2's vandringar |
Vi följer stigen från Digermulens topp och
fortsätter nedåt och kommer till ett fjäll-landskap med snö, kortväxta björkar,
vackra lila och gröna lavar, mossbeklädda stenar och en fin sjö. Här tar vi en
paus och njuter av den fina miljön. Det känns som om trollen finns nära och här
hade det varit fantastiskt att tälta.
Vid fyra snåret är vi tillbaks till båten
igen och vi är alla nöjda efter den fina turen. Vi beslutar oss för att gå
vidare och titta in i Trollfjorden. Det är en av alla fantastiska fjordar här
på Lofoten och när vi glider in i fjorden går Emma fullständigt loss då hon ser
de häftiga bergen som omger oss. Emma är en inbiten klättrare och de här bergen
bjuder på riktigt spännande klättringsmöjligheter. Vi njuter av sceneriet och
på väg ut ur fjorden möter vi Hurtigrutten som är på väg in i det smala sundet.
 |
| Trollfjorden |
 |
 |
| Matning av sjöfågel för turisterna på turbåten |
Vi kan riktigt känna de kalla vindarna från de snöklädda bergen som försöker
tränga sig innanför våra kläder. Här växlar vädret väldigt snabbt. Det finns en annan fjord bredvid Trollfjorden
som heter Grundfjorden och för att komma in där behöver det vara högvatten. Vi går
in och rekar för eventuell natthamn. När vi sakta puttrar in i fjorden öppnar
sig en vy som ser ut som en reklambild för Österrike.
 |
| Grundfjorden |
Höga snöklädda berg,
gröna kullar, spegelblankt klart vatten. Vi kan se hur botten är full med
anemoner i olika färger, så vackert! Viken är verkligen magisk. Vi släpper
ankaret och tar en ankardram och bara insuper ”the moment”. Emma beslutar sig
för att bada i det kalla 10 gradiga vattnet. Solen lyser och i luften känns det
varmt. Emma drar på sig bikini och hoppar i. Friskt, kallt och härligt blev
utlåtandet!
När Emma fått på
sig lite kläder igen säger jag till Lasse och Emma att vi behöver lite fisk
till middagen så de tar varsitt spö och sätter igång att fiska. Emma skriker
till efter bara några sekunder. Hon har fått napp och vilken baddare! En stor
fin torsk har hon fått upp. Största fisken hittills i Sea Wind! Go Emma Go!!
Torsk på torsk dras upp och nu blir här färsk torsk till middag.
Medan Far och
dotter fiskade så bakade jag lite chokladkakor till kaffet (ett bra recept som
jag fått av min dotter Clara). Vilken toppendag vi haft! Hela gänget somnar
gott efter att ha avnjutit Emmas torsk och mina chokladkakor.
2017-06-29 Grundfjorden- Svolvear 16 nm
Det smattrar gott
på rufftaket när vi vaknar och det är friskt och kyligt.
Omgivningen är än
grönare idag än igår. Vi kan inte lämna Grundfjorden förrän det är högvatten
igen så vi tar dingen i land och ger oss ut på upptäcktsfärd. Vi hittar inga
utmärkta vandringsstigar så det blir verkligen en vandring i det vilda.
Vattenfall, bäckar, våtmarker, mossbeklädda stenar och enorma ormbunkar omger
oss. Vi är blöta men mycket nöjda när vi åter är nere på stranden igen.
 |
| Emma alltid i klättertagen |
På
stranden är det fullt med blåmusslor som sitter på stenar och i tången. Vattnet
ser så friskt ut så vi plockar med oss massor av blåmusslor. Högvattnet är på
gång och vi sätter segel och beger oss mot Svolvear där vi ska lämna av Emma i
morgon. Dags för henne att åka hem, men jag är ganska säker på att hon kommer
att åka tillbaka till Lofoten snart för att få klättra dessa magnifika berg.
Det känns som om hon verkligen har njutit av miljön, sällskapet och äventyret.
Vi glider fram i 5 knop och solen gassar. När vi närmar oss hamninloppet till
Svolvear kommer den bekanta doften av torkad fisk tillbaka. Vi lägger till vid
kaj. Jag och Emma går och kollar var hennes buss går ifrån i morgon och Lasse
lagar sin fantastiska torskrätt med tillbehör av rödlök, svamp och bacon och
till det serverades ris och Lasses citronsås. Vi firar de fina dagarna på
Lofoten med ett par öl på krogen Ankar brygge där vi enas om att det varit
härliga dagar och att det varit roligt att komma varandra lite närmare in på
livet. Emma är Lasses älskade dotter och
hon har också blivit min vän.
2017-06-30 Svolvear
Vaknar upp av
dubbla väckarklockor. Dagen D för Emmas hemfärd. Vilken morgon! Tjugotre grader
och strålande sol på klarblå himmel. Det är en riktig sommarmorgon. Vi tar lite
frukost innan det blir ”Aurevoir” för Emma. När Emma vinkats av sa Lasse – Idag
vill jag bara ta det lugnt.
En timme senare
hade han kollat en grib-fil och sa att vi borde gå till Island så snart som
möjligt. Ta det lugnt-dagen blev istället en dag för att förbereda avfärd till
Island. Hej och hå! Dingen packas ihop, mejla Islands kustbevakning om att vi
kommer, förbereda mat, sätta upp säkerhetslinor och sjöstuva…. Hela dagen går
åt till att förbereda oss och båten på sju dagar till havs. Vi längtar ut till
havs nu. Vi vill ha något annat än alla dagsseglingar.
 |
| Jollen packas ihop och stuvas under däck |
 |
| Mat för en vecka förbereds |
 |
| Frukt och grönt fylls på |
I morgon börjar ett nytt
kapitel ”Havssegling mot Island”. Lasse införskaffar en ny rulle till fiskespöt
(en som man kan fiska vad som helst med..). Jag tänker inte ens fråga vad den
där rullen kostade. När vi kände oss klara med våra förberedelser gick vi till
Ankar Brygge och gjorde slut på våra sista norska kronor. Vi träffade ett
trevligt norskt par som var på ferie på Lofoten. De skulle ner till
Kanarieöarna i vinter så vi får se om våra vägar möts igen. Vi åt gott och
lyssnade på ett band som spelade och njöt av den varma sommarkvällen. Lasse
hade lite skrammel kvar i plånboken och gick till baren och sa att han ville ha
öl för det som var kvar. Bartendern serverade öl men pengarna räckte inte.
Lasse lyckades pruta och bartendern fick plocka upp lite ur dricksskålen för
att lösa in affären ha ha. När man är ute och långseglar måste man hålla budget
och det är inte så lätt alla gånger.
Båten och vi var
klara för avfärd och i morgon startar ett nytt kapitel på denna resa.
