Dominica 2018-03-12 - 03-15

Portsmouth Prins Ruperts bay

Den gröna ön är det sagt och för sex månader sedan drabbades Dominica av orkanen Maria.  Många seglare hoppar över Dominica för att den drabbades av orkanen. En del säger att säkerheten inte är den bästa och att ön inte är något att se efter orkanen. En del seglare vill inte se den förödelse som orkanen har inneburit för landet och invånarna, men vi bestämde oss för att ta del av det som hänt och genom att spendera våra pengar på Dominica bidrar vi också till deras raserade ekonomi. Vi är väldigt glada över att vi fattade beslutet att stanna på Dominica för det var en väldigt intressant och positiv upplevelse att få se hur både naturen och folket kämpar för återuppbyggnad och en bättre framtid. Människor som inget har, som har förlorat sina hem och inkomstkällor har trots detta en positiv inställning till livet och framtiden. Vi upplevde att folket var ödmjuka och tacksamma över alla den som hjälp med nödsändningar av mat och byggnadsmaterial som kommit från all världens hörn. Överallt på Dominica kan man se och höra hur man sågar och spikar och arbetar med att återställa skolor och bostadshus. På bergens sluttningar planteras växter för att minska risken för erodering och överallt eldar man bråte efter röjningsarbete. Man försöker hålla igång den lilla turistnäring som finns och arrangerar turer och tar hand om turisterna på bästa sätt. Inte någon gång har vi känt oss otrygga på Dominica utan väl omhändertagna och väl bemötta av så väl tjänstemän som gatuförsäljare.

Första morgonen vaknar vi av att våra vänner Susie och John på Ballyhoo knackar på skrovet. De hade fått så mycket fisk och ville dela med sig. Färdigrensad och filéad kingfish levererad direkt till båten. Tack för det! Det blev en god middag tillsammans med våra vänner Reg och Nicky på Blue Velvet of Sark som angjorde Dominica lite senare under dagen. Det är så det fungerar i seglarvärlden, man hjälper varandra så gott man kan och delar med sig.

Tur att det står skyltat var tullen ligger i detta hamnområde

Lasse på väg in till tullen för att klarera in. Det ser inte riktigt ut som man förväntar sig en tullstation.

Vi bestämmer oss för både en biltur runt ön och en tur på indian river.

Vi blir upphämtade vid båten och på stranden möter ägaren Eddisson upp oss. En lokal guide kommer att ta oss och en fransk familj runt ön. Guiden George talar både franska och engelska.

Våran härliga guide. En kille med mycket humor och värme. 

Vi tar oss ut på landsbygden på krokiga vägar och ett fantastiskt landskap rusar förbi utanför. Naturen har påbörjat sin läkning, men det kommer att ta åratal innan de söndertrasade träden står i full prakt.

Orkanen har tagit deras tak

Kalebass trädet

Vi stannar till vid ”chokladfabriken”. Här tillverkar man hemgjord choklad från  böna till kaka. De hade ännu inte fått igång el till produktionen efter orkanen så nu hade man visningar och sålde redan tillverkad choklad. Det var den minsta ”chokladfabrik” jag sett men chokladen var fantastiskt god.

Kakofrukten

"Chokladfabrikens" slogan

Kakaoplantan

Kvinnorna på Dominica lägger mycket tid på sina frisyrer och oftast extensions eller avancerade frisyrer 

En av grabbarna som jobbade vid "chokladfabriken". Stod och oljade in trä för att undvika angrepp från termiter. -Vad är det för olja du använder det luktar så gott? ..._Växellådsolja .....

I trädgården dignar det av vackra blomster

Ja ha det här är "chokladfabriken"..

 Här på ön finns även ett reservat för ursprungsbefolkningen Carib-indianerna Calibishie. När vi kör genom reservatet så känns det som om vi kommit till Peru då människorna här ser ut som indianerna där.

Lilla Carib-indianen i sin fina skoluniform

Det blir lunch uppe i bergen på en mysig liten restaurang och sedan tar vi oss ut till redrock och där får vi en uppvisning av vår guide som varit lärare i kampsport.

Växttatueringar

Balans är det viktiga i kampsport

The warface

Red Rock

Vi besöker nationalparken Morne trois Pitons och badar i vattenfallet Emerald pools. Detta är klassat som ett världsnatur arv av UNESCO.

Här var det innan orkanen så mycket träd och grönt att solljuset inte kunde tränga ner. Nu är alla träd kapade på mitten. 

Med Mi amore i ett vattenfall

Ödlorna är så söta

Det gror till och med på gamla grenar 

Även om träden är döda så växer det gröna klängväxter som dekoration

Prunkande grönska tar över efter orkanen

Indian river

Strax innan åtta på morgonen kommer vår guide och hämtar oss med båt och tar oss till Indianriver.

Reg från Blue Velvet of Sark och vår guide

Vår engagerade guide

Väl framme stänger han av motorn och fortsätter paddlande upp i floden. Morgonljuset värmer, vattnet är stilla och det är en kakafoni av fågelsång. Det är nästan en sakral upplevelse att stilla glida fram mellan mangrovens trollska rötter. Vår guide berättar om de växter och djur vi ser. Indian river var en av de första turistattraktionerna som man iordningställde efter orkanen. Man har ägnat mycket tid åt att röja alla de träd som ramlat ned och blockerat floden och fortfarande så kommer man inte hela vägen upp.

Hej där snygging 

Magiska rötter slingrar sig ned i vattnet 

Krabban Sebastian bor här 

Dessa trollska rötter som ger magnifika träd liv

När koksnötterna ramlar ned på marken gror det nytt

I denna trollska miljö är det väl klart att det finns trollsländor

Alltså det kliar bakom örat

Trots orkanens framfart är Dominica fortfarande en underbart vacker ö.

 Lasses ben ser värre och värre ut och som tur är möter vi båten Ellen med Jaquline och Peter. Jaquline är sjuksköterska och får ta sig en titt på benet och hon tycker att vi ska fortsätta med den behandling som syster Susanne har ordinerat dvs. rengöring av sår och en penicillin-kur. Här nere i värmen frodas verkligen bakterierna och det är viktigt att ta hand om minsta små sår så att det inte blir infekterat. Tack Jaquline för omvårdnad och rådgivning!

Kapten Sea wind

Benet svullnade upp och febern kom krypande så Syster Susanne fick medicinera och göra rent sår