Vi vaknar till en
solig morgon och lämnar Balnöyni och tar frukost på vägen. Vi tuffar fram för
motor på ett stilla hav. Vid tre tiden närmar vi oss Aldevågen, hamnen för dagen. Det är
det absolut klaraste vatten jag någonsin sett! Vi lägger till vid en liten
ponton-brygga och det är närmare tio meter djupt men vi ser ända ner till den ljusa
sandbotten. Här på ön Alden finns ett berg på 480 möh som kallas för ”Norske
Hesten”. Vi tar på oss våra kängor och tar fram vandringsstavar och packar lite
vatten, choklad och lakrits och beger oss iväg mot toppen. Ute till havs så
kyler alltid vinden lite, men uppe på berget står vinden helt stilla och det är
brant och klippigt så detta blir ett rejält fys-pass och svetten rinner. När man
seglar blir det mycket stillasittande så detta är precis vad vi behöver! Det är
ingen lätt klättring uppför berget utan det gäller att hålla tungan rätt i
munnen och ha koll på var man sätter fötterna. På vägen upp hittar vi en bäck
där klart och kallt vatten rinner ned från berget. Jag smakar på det och det
känns kallt och friskt. Lasse frustar bakom mig och säger att det susar i
öronen. Ja vi behöver nog verkligen den här motionen (eller är det
höjdskillnaden som känns i öronen?).
Aldevågen
Inte i toppform ...ännu...
Kommer du eller ...?
Vi stannar mellan varven och bara njuter
av den fantastiska utsikten. Det känns som vi vandrar i bergen i Colombia för
det är grönt och lummigt hela vägen upp. Svettiga men lyckliga når vi toppen på
480 möh och det var värt besväret kan man ju lugnt säga. 360 graders helt
fantastisk vy solen skiner och det är helt vindstilla på toppen. Vi sätter oss
smaskar i oss vår matsäck och känner oss lyckliga över att få ha uppleva detta
tillsammans. Vi tar oss tillbaka till båten och sätter på grillen för en sådan
här ansträngning kräver definitivt en rejäl grillad köttbit!Grillade fläskkotletter och ett glas vin och
sedan nattis. Ni kan tro att vi sov gott efter denna bergsbestigning.
I Norge heter detta myrull
Tyvärr vet vi inte vad detta är...någon som vet?
Toppen bjuder på en makalös utsikt
Vätskepaus
Långt där nere ligger Sea Wind
2017-06-02 Aldevågen- Sandshamn 69 Nm
Vi vaknar strax
innan nio och nu sätter Lasse fart. Vi hade som plan att passera Stadt idag då
vi har svaga vindar och det är runt 70 sjömil vilket betyder att vi behöver
komma iväg a.s.a.p., men hallå kaffe på sängen dåååååååå?? Går motvilligt upp
lite lagom suris. Jag vet att passera Stadt kan vara både riskfullt och
obekvämt och det är därför vi gör de i ett svep nu när vindarna är svaga. Vi
har trots motorgång en fin dag och vi passerar det ökända Stadt-landet utan
några svårigheter. Humöret är bättre och livet känns härligt. Tänk vad vi
klarar av tillsammans! Sista biten sätter regnet fart och det vräker ned i den
kalla nordvästliga vinden.Hu, vad kallt
det blir. 21.45 tar vi oss in till
Sandsholmen som i stort sett är den första hamnen efter Stadt och lägger till. Stället ser ut som något Gud glömde. Hungriga som vargar är vi så jag lagar till en torsk med brynta hasselnötter,
kokt potatis en god sallad och som avslutning ananaskaka. Aldrig sover man så
gott som efter att ha klarat av en tuff passage och varit igång på havet
närmare tolv timmar.
En flytbrygga som sett sina bästa dagar.
Hamnen Gud glömde...?
2017-06-03 Sandshamn- Runde 14 nm
Lite trötta efter
gårdagens segling bestämmer vi oss för att gå en lite lagom bit till en fågelö som
heter Runde. Vi får sätta segel och går för genua i slör och sol. Lasse sitter
och ser allvarlig ut och jag frågar om det är något som är fel. Lasse blir
störd och undrar varför jag alltid tror att det är något fel när han är tyst
och bara njuter av seglingen. När man seglar på det här sättet så är det bara
jag och Lasse på båten, på jobbet, på fritiden vilket också gör att man kommer
varandra nära och blir varandras universum. Varenda liten skiftning i
sinnesstämning märks och vi vill båda ta reda på vad som fattas den andre när
det är något som skaver. Ibland är man för trött för att orka ta itu med det
som skaver och då kommer det alltid till en peak där man blir tvungen att rensa
luften. Den här dagen är det jag som inte orkar ta itu med det som skaver och
tjurar som en liten unge. Vad är det då som skaver? Jo, uppmärksamhetsbristen
från alla seglingsdagar. Ska vi bara segla och aldrig få tid för varandra?
Aldrig? Aldrig för en apekatt är ett par dagar och det bara skriker och tjuter
i kroppen. Apekatter känner allt till tre hundra procent och det kan ibland bli
lite besvärligt för den som är i närheten men för det mesta helt underbart.
Hade kanske varit bäst att prata om det, men apekatten ska försöka bita ihop
och vara duktig.Som om det någonsin har
funkat?! Undertiden så släpar vår dörj efter båten och plötsligt känner Lasse
att det är väldigt tungt. Troligtvis en massa tång som fastnat när vi gått
genom ett grundare sund. Vi vevar in linan..men oj oj..det är ju en fisk. Årets
första, men inte en makrill som det brukar vara på dörjen i Sverige utan vi har
fått en bleka eller lyr som dom kallar den här i Norge.
Första nappet på dörjen. Lyrtorsk eller Bleka
Vi är på väg mot
fågel ön Runde och på vägen går vi upp mot fågelfjället på västsidan, brant och
högt, där bl.a. alla havssulor häckar. Sjön är grov och det blir väldigt
obekvämt ombord så vi ger upp och går mot hamnen.
Fågelberget (fjellet) på Runde
Väl framme i hamnen på Runde
kommer peaken och vi pratar om vad det är som känns och varför och sen känns
allt bra igen. Nu är det expedition fugle-fjellet! En promenad längs den vackra
kustremsan är helt underbar! Örnar som flyger och ljudet från vågorna som slår
in mot klipporna bedövar mina sinnen. Framme vid fjället vandrar vi och får se
stor-labb, havssula, lunnefågel, tordmule och massor med andra fåglar och det
är en helt underbar naturupplevelse.Nöjda promenerar vi tillbaks till båten och Lasse fixar en god pasta
carbonara och sedan blir det nattis.
Östra sidan av Runde
Västar sidan av Runde med fågelbergen
Labb
Fågelfotografen in action
Havssula
Ytterligare en fotograf
Havssulornas häckningsplatser
Gäller att inte ha för stora anspråk på privatliv
Högt upp häckar tordmulen
Det gäller att inte vara höjdrädd
2017-06-04 Runde- Ålesund 15 nm
Vi vaknar upp och
regnet strilar ner. Äter en god frukost och ger oss av mot Ålesund. Vi tuffar
över för motor då vi endast har 1 m/s nordlig. Ålesund har en fin gästhamn
längst inne i staden som vi lägger oss vid. Vi fick påhälsning av ett par långseglande
Nya Zeeländare/ Skotte som letade efter gästhamnens toaletter. De var också på
väg norr ut. Vi tar en tur upp till fjellstuen 405 trappsteg som ger oss en fin
utsikt över Ålesund. Ålesund som till stora delar är återuppbyggt i fascinerande Jugend stil efter en stor brand 1904. Brödet börjar ta
slut i båten och det verkar inte finnas en enda vettig butik öppen så jag
sätter en kalljäst deg som blir goda frukostbullar i morgon bitti.
Låga moln ligger som kransar runt öarna
Inloppet till Ålesund
Ålesund från toppstuen 405 trappsteg upp
2017-06-05 Ålesund- Askevåg 39 nm
Startar dagen med
att sätta på gasolugnen och skeda upp degen till små bullar som jag penslar med
vatten och strör lite sesamfrön på. Det är så lyxigt att få nybakade frukostbröd
i båten och få bjuda på nybakat. Doften av nybakat fyller hela båten. Lasse
försökte få tag i sjökort och jag letade efter en öppen matvarubutik men allt
verkade stängt trots att det var måndag. Tydligen var det helgdag för annandag
pingst därav alla stängda butiker. Fyller på vatten i tanken och drar vidare
norr ut mot okända vatten. Nu lämnar vi de vatten som Lasse tidigare seglat i
och tar oss vidare mot okända vatten även för honom och det känns så speciellt
att vi båda upplever allt på nytt tillsammans för första gången. Vi har perfekt
seglings förhållanden solen skiner och det blåser 5-10 m/s. Nu fick vi sätta
spirbom till genuan och även preventer gaj. Vi seglar genom ett landskap med
ömsom snöbeklädda eller gröna toppar och oavsett vilket håll man tittar åt så
är det lika vackert. Det är som att glida igenom ett sagolandskap och hela
kroppen fylls av ett lyckorus. Det känns extra exklusivt att uppleva allt detta
då vi seglar på ensamt hav. Inga andra båtar möter vi (jo kanske någon liten
fiskebåt och Hurtigrutten).
Ett nytt sagolandskap rullar förbi
Nu börjar snöklädda berg visa sig på allvar
Apekatten njuter
Vi ankrar upp i en
liten vik som heter Askevåg och Lasse sätter sig och jobbar med bilderna till
bloggen och jag tar och rensar ur de tre fiskarna vi fått upp under dagen, två
lyr-torsk och en makrill. Den största fisken mäter 55 cm från näbben till stjärten.
Filear den så snyggt (jobbade för tusen år sedan i fiskdisken på Ica i
Åkersberga så dessa skills kommer väl till användning nu) och när jag ska
slänga fiskrenset så lyckas jag även slänga hinken och den bästa kniven över
bord. Hinken lyckas jag rädda med båtshaken medan kniven nog kommer att ligga
på havets botten i all evighet. Vi hade köpt en stor och fin kyckling i Bergen
och nu skulle den tillagas eller inte… När jag öppnar förpackningen så stinker
det surt och illa. Hu!! Den här kycklingen har definitivt passerat bäst före
datum oavsett vad som står på förpackningen. Ja, det var ju tur att vi fångat
de fina fiskarna. Omtag på matfronten blir det och jag slänger ihop en
fisksoppa med lyrtorsk, saffran, vitlök, morot, gul lök, potatis, vittvin och lite
grädde och serverar den med morgonens nybakta frallor. Mums vad gott det blev.
Lycka är god mat! Cayennepeppar satte lite sting på soppan och vem gillar inte
Sting? Vi känner oss lite dygnsförvirrade av de ljusa kvällarna. Trots att
klockan är tolv på natten så är det fortfarande ljust och man har lite svårt
att komma i säng.Lasse avslutar kvällen
framför datorn med att fixa klart bilder och blogg medan jag går och lägger mig
och läser. Boken ”The hungry sea” jag läser har just denna kväll flera sidor av
teknisk information kring hur en doppler fungerar och det fungerar mycket väl
som ett sömnpiller och jag somnar så gott.
2017-06-06 Askevåg – Kristiansund 25 nm
Vi lämnar Askevåg
innan frukost och har en livlig diskussion kring motorgång eller segling. Det
gäller att hitta en väg som vi bägge trivs med. Jag tjatar om segling medan
Lasse är mer realistisk och tycker att vi ska köra på med motor i motvinden (9
m/s nordvästlig).Motor får det bli
(konstigt nog så verkar det alltid bli ganska bra trots att Lasse får
bestämma). Vi kör frukost på vägen och jag kör av mina städrutiner. Dags att
baka mer bröd och nu får det bli ett filmjölksbröd med råg- och vetekross och
russin. Gasolen tog plötsligt slut. Nu har den bara räckt i en dryg månad medan
hemma räcker den oftast två till tre månader men då används spisen i stort sett
bara en gång per dag och nu är det tre måltider plus en massa bröd och kakor.
Vi har tre gasolflaskor med oss men sedan behöver vi en adapter för att kunna
fylla flaskorna vidare i Europa då kranarna ser olika ut. Detta är väl
verkligen något som borde kunna EU-anpassas? Trots motorgång så blev det en fin
färd till Kristiansund. Vi angjorde Kristiansund vid halv fyra och då var det
dags att fira Sveriges nationaldag med lite matjessill och nubbe.Vi tog oss en liten walkabout för att se om
vi kunde inköpa lite nya fisketillbehör och ett översiktskort över nord Norge.
Hittade en öppen marinbutik och köpte två nya knivar (den andra låg ju och
latade sig på botten av havet), en krabbtina och några nya drag. De hade tyvärr
inga sjökort utan hänvisade bokhandeln i gallerian. Bokhandeln hade slutat att
sälja sjökort så vi får fortsätta utan papperskort. Vi har ju plotter, iPad och
sjökortsdator så det känns helt okej ändå. En av våra båtgrannar Lars Erik
Karlsen kommer från nord Norge och visar oss fina tilläggningsplatser längs vår
rutt till Lofoten. Riktigt fina smultronställen! Lars fick en whiskey och en
nybakt kaka som tack för hjälpen. En annan båtgranne ”Tern” med ett par från England
kommer förbi och hälsar på och det visar sig att de är medlemmar i oscean
crusing club och sett oss på deras hemsida. Lasse fick tips av Herr Wångdahl,
som varit jorden runt, att det var bra att vara medlem i OCC vid en jorden runt
segling då de har förmånliga priser i hamnar och ett bra nätverk att ta hjälp
av gällande de lokala förhållanden i andra länder. Ioan som vi träffade i
Stavanger var port officer för OCC vilket fick Lasse att kika lite extra på
deras hemsida och ansökte om medlemskap. Paret på Tern hade sett på OCC´s
hemsida att det var en till medlem i Kristiansand och kom därav och hälsade på
oss. Vi får se vad medlemskapet i OCC kommer att ge, men det gav ju i alla fall
snabb respons.
2017-06-07 Kristiansund – Tistillen 49 nm
Vaknar vid åtta och
det är en riktig sommarmorgon med 21 grader varmt och strålande sol. Vi tankar
diesel innan vi ger oss av fortsatt norr ut. Det är varma syd ostliga vindar
och nu ska här seglas! 13 m/s härlig slör och vi bara forsar fram i det
ljuvliga landskapet mot öarna Hitra och Fröya. När man tror att det inte kan
bli vackrare så blir det tiofalt vackrare och vackrare! Life is god, life is
perfect, life is sailing! Här är det verkliga kontraster, både låga kala
klippor som på västkusten och långt borta snöklädda höga fjäll.
Norsk kustsegling
Vi seglar in
genom en smal kanal med höga berg på bägge sidor och där selar en stor havsörn
ovan oss. Lite längre fram i kanalen ser vi en hjort beta. Det känns som vi är
ute i det vilda landet. Möter även två fina Nordlandsbåtar fulla med entusiaster.
Nordlandsbåt
Här är det upplevelser eller fiske som gäller. I varenda liten avkrok
ligger mängder med småbåtar för turistande fiskare. Vår tilltänka hamnplats var
inget att tänka på då vinden kom rätt in och dessutom fanns det inget att fästa
tamparna i på den lilla pontonen. Vi går vidare och har nu motvind och det
skumpar rejält. Det skulle vara drygt en och en halv timme till nästa hamn
enligt hamnguiden och vi hade varit ute i många timmar och var inte sugna att
fortsätta i krabb sjö ett par timmar till. Jag hade förberett för tilläggning
genom att ta fram fendrar och tampar men glömde att fästa dom åter och när vi
kom ut i den krabba sjön for en fender i vattnet. Vi vände tillbaks och körde
ett resque race och fiskade upp den förrymda fendern. Vi hittar en liten vik på sjökortet som vi bestämmer oss för att
testa och smög in mellan grynnor och skär och
ankrade upp på fem meter i perfekt sandbotten (63 grader 38´34 nord 8 grader
52´55 ost). Vi tar en ankardram och hjälps sedan åt med att panera och steka
lyrtorsk, champinjoner, rödlök och lite potatismos. Herre jesses vilka fileér!
Det var fileér som mättar hunger. Därefter blir det nattis efter en lång och
härlig seglingsdag. Vi ligger tryggt uppankrade i vår lilla vik och förundras
över den vackra naturen och den stora tidvattenskillnaden på 1,5 meter.
Perfekt natthamn som vi hittade av en slump
2017-06-08 Tistillen – Villa Havn 77 nm
Vaknar med ett ryck
klockan sju av något konstigt ljud. Lasse far upp och kollar om vi gått på
något, men det verkar vara lugnt. Vi tar en gröt-frukost innan vi ger oss av
för idag ska det blåsa ordentligt och då vill vi ha något rejält i magen innan
vi ger oss av. Vi tar upp ankaret vid nio och tar oss ut från viken. Vi rullar bara
ut genuan och de visar sig klokt då det blåser stadiga 15-16 m/s, men sedan
mojnar vinden och vi sätter fullt ställ som senare blir två rev i genua och två
rev i storen när vinden ökar igen. Fantastisk segling men sydostan ökar till 18
m/s och vi kränger en del och det blir lite trixigt att röra sig nere i båten.
Det värsta är när man känner att man måste gå på toaletten och kissa och man
bara måste gå, typ super nödig. Jag har en lucka i sjöställs-byxorna så att jag
inte behöver ta av mig jackna och det är super men, när man dragit ned alla byxor man har under
sjöstället och precis ska sätta sig och man är så nöjd att nu är det dags så
upptäcker man att man glömt att knäppa upp remmen från flytvästen som sitter
mellan benen. Där står man i 25 graders lutning med brallorna halvvägs nere och
är sjuukt kissnödig och ni kan bara ana hur lång tiden känns innan man lyckats
knäppa upp den där förbaskade remmen!
Landskapet den här
sträckan är helt annorlunda än det vi sett tidigare. Massiva ”urberg” med mjuka
rundningar och inte höga klippor och fjäll. Ena sidan ser ut som Stockholms
yttre skärgård med långa kala klippor och andra sidan som Colorados massiva
berg. Solen skiner och vi seglar i 7-8 knop.
Berg i massa olika färger och former
Ett minst sagt varierande landskap
Distans efter distans lägger vi
bakom oss. Vi njuter av att få vara här och nu i båten, i seglingen och tillsammans.
Vi brukar ordna med lite färdig mat för seglingar som kan bli långa och
skumpiga, men vi var inte riktigt förberedda på 18 m/s. Sjövädret lovade en
liten kuling (dvs 12 m/s i Norge ) men det höll inte riktigt. Vid sju-tiden
minskar vinden och vi har 10-12 m/s och det blir riktigt behaglig segling. Vi
seglar in vid Villa Havn vid nio tiden på kvällen och har gjort bra distans
idag och haft en underbar seglingsdag. Villa Havn är känt för att ön Villa har
Norges senast använda koleldade fyrtorn. Här eldades med kol fram till mitten
av 1800-talet. Vi ankrar upp och tar en ankardram och sedan blir det natti
natti.
Den gamla koleldade fyren på Villa (ej i bruk)
2017-06-09 Villa Havn – Torghatten 62 nm
Lasse vaknar upp
vid 07.30 och undrar om vi ska ha lite kaffe, men apekatten vill sova mer! Vi
somnar om och vaknar vid nio och tar då den lilla kaffetåren. Vi kikar igenom
dagens möjliga destinationer norr ut och fastnar för Torghatten. En vacker
plats med ett berg som har ett stort hål rätt igenom sig. Det är format av
inlandsisen som tagit med sig de mjuka bergarterna. Hatten ligger ca 60-65
sjömil bort så vi tar frukost på vägen. Vindarna är helt perfekta 8-10 m/s sydost
och solen skiner från en klarblå himmel. Kan det bli bättre? Landskapet skiftar
från dessa urberg till snöklädda fjäll och terrakottafärgade klippor. Det känns
helt magiskt att segla igenom detta vackra landskap. Vi får upp en stor lyrtorsk
på vägen. Rätt som det är så fastnar något riktigt tugnt på dörjen igen och minsann, är det inte ännu en lyrtorsk, och en stor en dessutom.
Bamselyrtorsk
Vi siktar Torghatten
Vi ankrar upp vid Torghatten vid nio och har perfekt utsikt över det
vackra berget och viken med dess klara vatten. Efter att jag rensat och fileat
våra lyrtorskar lägger vi lite bete i krabbtinan och kör ut och lägger den
jämte ett grund. Det är första gången vi använder krabbtinan så det blir
spännande att se om vi lyckas fånga några krabbor. Vi sitter ute i sittbrunnen
och klockan är halv tolv på natten men solen har ännu inte gått ned och det är
sååå vackert!
Fascinerande och idyllisk natthamn
Vi sätter vår första krabbtina
2017-06-10 Torghatten
En morgon med sol
och värme och vi tar oss ut till vår krabbtina för att se om vi har haft någon
krabb-lycka. Jo, då där ligger en liten rackare ( ca 15 cm över ryggen), men
han är så liten att vi låter honom vara. Gör ett nytt försök och slänger ut
tinan på lite djupare vatten.
Ha! Det funkade...men inte så mycket mat på denna
Gröt-frukost i sittbrunnen och sedan tar vi
dingen in till land.
Nu ska vi till det berömda hålet i Torghatten. Vi traskar
iväg på en stig och hittar en skylt där det står torghatten 1,7 km 258 möh. Vi
båda har gummistövlar och jag har dessutom mina sjöställsbyxor på mig. Vi klättrar
och vandrar uppför ett brant berg. Ja ha, det här var tydligen vägen upp till
toppen av berget inte vägen till hålet. Pust och stön! I dag är det jag som
pustar och håller på att dö av värmeslag av ull-underställ och sjöställ i 25
graders värme. Vi tar oss upp till toppen och utsikten är helt fantastisk!
Det var ju inte detta vi tänkt oss, men vilken utsikt
Tidvis väldigt brant, men skam den som ger sig
Ser ni lilla Sea Wind där nere i det turkosa?
Vi
träffar några tjejer som berättar hur vi ska gå för att ta oss till hålet så vi
traskar ned för berget och beger oss vidare mot hålet. Dessa berg slutar aldrig
upp att hänföra oss. De är vackra, magiska och respektingivande! Vi klättrar
ned mot dingen igen och vi bägge är varma och törstiga.
Kapten ägnar sig åt akrobatik på vägen ner
Nu så! Äntligen har vi hamnat rätt!
160 m långt, 34 m högt och 20m brett. Inte illa
Här har inlandsisen format berget på sin väg igenom
Ute på andra sidan. Nu skall vi bara ner till båten också
Pust, vilket dagsverke
Väl tillbaka i båten
slänger vi oss i havet och badar och tvagar oss i det 13,5 gradiga vattnet. Det
är kallt, uppfriskande och klart. Hela kroppen kommer till liv. Det är första
doppet i havet för i år. Vi torkar oss och tar en kall öl och lägger oss på
fördäck och bara njuter av värmen och stunden. Det känns som den första riktiga
sommardagen.
Första sommardagen och ett svalkande bad
Hör och häpna men det blir fisk till middag! Gör en smaskig
fiskgratäng och kokar lite potatis som vi äter ute i sittbrunnen med ett kallt
glas vitt. Lyssnar på musik och bara njuter. Kan man vara lyckligare än så här?
Nä nu måste vi få
något vettigt gjort. Lasse fixar skydd för bimini-bananen som blivit skadad av
akterstaget som den lutar mot, skjutregel för att spärra nav-Pcn´s låda så att den
inte åker ut i kraftig krängning, experimenterat med bom-bromsen och jag
skriver blogg. Havet ligger stilla och vi har avnjutit ytterligare en dag i
paradiset!
Sover gott fram
till nio, kaffe och kapitel i boken och sedan en motorcheck och en härlig
dusch. Vi kollade av oljenivå, spände generator remmen (den är ny så då behöver
man efterspänna den har jag lärt mig). Det fanns en del olja under motorn så vi
torkade upp det för att se om det bara var spill från motorservicen vi gjorde
på Öckerö eller om det vart något annat. Efter bytet av vattenpumpen så har det
inte kommit något mer vatten under motorn i alla fall så det bytet gjorde
susen. Jag brukar passa på att duscha de dagar vi ska fylla tanken med vatten
så vet man att man njuta fullt ut av en varm dusch utan att ha dåligt samvete
för att dricksvattnet rinner ut med duschpumpen. Med fylld vattentank drar vi
iväg i en stilla sommarmorgon mot Mosteröy. Vattnet ligger blank som en spegel
och dimhöljda berg möter oss på vägen.
Dimhöljda berg på väg till Mosteröy
Vi kommer fram till Mosteröy vid halvtre
tiden och hälsas hjärtligt välkomna av en norsk familj som var på besök på ön
för dagen med sin båt. Apekatten bjuder in dom i Sea Wind på en titt och lite
kaka. Tre små rara barn lyssnar andaktsfullt om vår tänkta långsegling och
tackar sååå artigt för kakan de fick. Lasse lämnar över lite sjökort över de
södra delarna av Norge till pappan då vi troligt vis inte kommer att ha användning
för dessa på mycket länge.
Delar av familjen Riska
Stövlarna på och ut
upptäckfärd. Det är kristihimmelsfärdsdagen i dag och på Mosteröy ligger ett av
Norges bäst bevarade kloster, Utstein kloster med anor från mitten av 1200-talet.
Det är fortfarande aktivt och drivs av de munkar som bor där.De skulle ha en gudstjänst idag så vi tog
tillfället i akt att få lite andlig spis. Miljön runt klostret känns verkligen
lummig och fridfull. Vi går in genom den stora porten till klostret och sätter
oss bland byborna på de gamla träbänkarna. Det blir en stund för eftertanke och
stillhet. Vad är meningen med livet och hur tar vi bäst hand om det, oss själva
och andra som vi möter? Frågor som i alla tider är aktuella. Kvällen avslutas
med en god lax med limesås.
Lite ödsligt och nästan kusligt på Mosteröy
Ulsteins kloster
Delar av klosterträdgården..
..och ännu mera trädgård
Vackra fönsternischer
Ser ni trasten som har ett bo i fönstret?
Kommer det någon buss tro ?
Dom här krabaterna orkade inte heller gå längre...
2017-05-26 Mosteröy och Klosteröy
Vi ville vidare
norr ut till utsira men med 1-2 m/s var det inte mycket till seglingsväder så
vi bestämmer oss för att stanna kvar på Mosteröy och ta det lugnt och njuta av
det vackra vädret. Det kändes som den första riktiga sommardagen med svaga
vindar strålande sol och tjugo grader varmt. Jag passar på att torka ut stuven
i förpiken där vi har alla våra segel samt vädra sängkläder. Båten ser ut som
ett riktigt Taikonläger med segelsäckar, sängkläder och kuddar över hela
fördäck. Vi bestämmer oss för att ta promenera ut till fyren på Klosteröy och traskar iväg i
endast t-shirt (vilket jag senare fick ångra när jag under kvällen hade en grym
svidande solbränna). 85 meter över havet fick vi en fantastisk vy över havet
och öarna runt omkring. Jag älskar de skira slöjorna av moln som ringar in och
ger ett sånt djup till utsikten. Väl hemma blev det dags att ta hand om Lasses
fossingar så Susannes fotvård häller upp varmt vatten med lite fotsalt och
sedan filas det och fixas tills fötterna blir nya och rosa som små barnfötter.
Det verkar som
Lasse fick ny fart under sulorna efter den sköna fotvården så det tätas skruv
till mantågsstöttor hej vilt. Kvällens meny bestod av biff med ungs rostad
sötpotatis och ensmaskig sallad. Under
kvällen känner jag hur solbrännan på ryggen svider och det ser sååå snyggt ut
med en vit rand där bak från kameraremmen. Lasse smörjer snällt in mig med lite
after sun och livet känns med ens mycket bättre.
Fin vy ut mot Karmöy
Fyren på Klosteröy
No further comments necessary... ;-)
Vackra klippor ut mot fyren
Städning och vädring
En gammal pollare som sett sina bästa dagar
2017-05-27 Mosteröy till Utsira
I dag skulle
vindarna vara med oss. Vi ger oss av mot Utsira för motor då den ostliga vinden
fortfarande är svag, men efter Karmöy ändrar den riktning till sydlig 7 m/s och
vi kan sätta segel. Nu får vi äntligen prova preventergajen och dessutom sätta
spirbommen på genuan. Vi ömsom länsar och ömsom slörar i det vackra vädret. Det
känns så tryggt och skönt att ha preventergajen som förhindrar att bommen
okontrollerat gippar. Jag känner hur jag kan slappna av på ett helt annat sätt
än tidigare. Det är också otroligt skönt att slippa allt flaxande i seglen. Nu
sitter allt på plats och vi glider fram i sköna fem, sex knop. Vi gör 22 sjömil
och kommer fram till Utsira (som man alltid hört på svenska sjöväderrapporten)
vid fyra tiden. Det är trångt i gästhamnen men inte många fritidsbåtar. Det
ligger stora fiskebåtar som tar upp nästan hela gästhamnen, men vi knör in oss
mellan en risig betong kaj och en fiskebåt. Norge måste ju ha världsrekord i
att ha många kommuner och väldigt små! Utsira är kommunen där det bor minst
antal invånare, runt 200. På många av dessa små öar är det väldigt välordnat
med tur-stigar och information längs stigarna. Utsira har en fin tur runt ön
med både vacker natur, kulturminnen och ny vindteknik. På utsira har man
tidigare grävt upp torv vilket gör att naturen bitvis ser naken och stenig ut
men ack så vacker! Andra delar är myrmark med ett rikt fågelliv. Det finns en
del stora klippblock efter istiden och tre av dessa har i århundraden används
som punkter för bäring till ön.
En wook och lite
gott vin och sedan blev det nattis. Man sover så gott efter alla dessa intryck
och upplevelser.
Södra hamnen på Utsira
Ödsligt landskap med block som isen lämnat efter sig
Lägg till bildtext
Förr trodde man att jättar kastat ut dessa stora stenar
Utsiras unika vind och bränslecells anläggning
Någon har varit här och piffat upp diverse murar och väggar
2017-05-28 Utsira – 59 grader 56´39 nord 5
grader 15´39 ost Nordsidan av Telöy
Vinden fortsätter
att vara med oss och vi får en fin segling i halvvind fortsatt norr ut i syd
sydostlig 8 m/s. I dag är det fyra veckor sedan vi lämnade Lilla Bommen. Tänk
vad tiden går fort. Det känns å andra sidan som om vi hunnit med så mycket. Tänker
på hur många platser vi besökt och hur många människor vi mött på vägen. Det
fascinerar mig att de allra flesta seglare vi mött på den norska västkusten har
varit långseglare från alla världens hörn. Man kan se på deras båtar och även
på hur de själva ser ut, vindbitna och skäggiga (inte damerna dock). Vid
sju-tiden vände vinden till nord väst och hamnade mitt i näbben så det blev
motor efter vi ätit middag. Jag formligen hatar att köra med motor! Måste nog
lära mig att jag inte får segla hela tiden men varje gång vi slår på motorn
ryser jag och tar minsta lilla chans att övertala kapten att få sätta segel
igen. -Nu blåser det ju lite…Kolla den där båten seglar ju….. kan jag sätta
storen… kan jag dra ut genuan… Ja ja vad är väl en bal på slottet…. Vid
åtta-tiden kom dimman uppkrypande och vi bestämde oss för att det fick räcka
för dagen. Inte det roligaste att navigera i okända vatten med massor av skär
och öar med dimman som sluter sig närmare och närmare båten. Vi hittar en liten
vik där vi ankrar upp på fem meters djup och det sätter sig som berget! Viken
var helt magisk. Vattnet låg stilla och dimman omgav oss med lätta skyar. Vi
hade två små öar för och akter om oss där små getter betade. De var så söta där
de trippade så säkert på klipporna. En häger stod och lurpassade på en liten
fisk i strandkanten och vi sitter tysta i sittbrunnen och bara njuter av att få
vara en del av naturens skådespel.
2017-05-29 59 grader 56´39 nord 5 grader
15´39 ost till Bergen
Nu hade vi 25
distansminuter kvar till Bergen så vi ger oss av i nordvästlig svag vind,
återigen för MOTOR……. Var är alla vindar när man behöver dom? Bästa jag tar och
sysselsätter mig! Inventerar kökslådor och bakar ett gott bröd.
Här kommer receptet
på begäran av Susanne Nordqvist
Recept:
4 dl vetemjöl
2 dl grovt rågmjöl
½ tsk salt
½ dl linfrö
½ dl solros
½ dl torkad aprikos
½ dl russin
½ dl hasselnöt
Blandas
5 dl filmjölk
1 tsk bikarbonat
1 dl mörk sirap
Blandas för sig och
sedan ihop. Häll i smord och ströad form och grädda i 200 grader ca 40 min.
Känn med sticka om brödet är klart.Det
varierar en del beroende på vad du har för ugn. Vi har gasolugn och det är lite
kruxigt att reglera värmen på den. Frö och frukt kan du variera efter behag. Fråga
Claes Engelin vad han tycker om detta bröd ;-)
Då det är
vindstilla så tar vi och gör en deviationstabell. Hur skiljer sig vår
kompasskurs med den riktiga kursen i olika gradtal? Utifrån detta kan vi se
skillnaderna och ta hänsyn till detta när vi använder den båtens magnekompass.
När vi kommer ut på Björnafjorden friskar vinden i och jag får äntligen segla
igen! Jag känner lugn och lycka och njuter av stunden. Vi har seglat förbi ett
par laxodlingar och det ser ganska hemskt ut med dessa laxburar där laxarna hålls
inspärrade och hoppar för att fånga maten som kommer ut ur något som ser ut som
en vattenspridare. Det pågår en het diskussion kring det foder man ger laxen.
Tydligen så är det dyrt med fiskfoder så man spär ut det med vegetabiliskt
foder som soya etc. och och detta påverkar det goda fettet hos laxen. Halten av
omega 3 minskar och detta får konsekvenser för folkhälsoperspektivet.
Vi angör ett soligt
Bergen och tar en tur på stan. Lasse bjuder på finmiddag idag så vi tar oss
till Bryggeloftet där det bjuds på valkött. Väl värt ett besök. Mycket trevlig
atmosfär och fantastiskt god mat och trevlig service. Valköttet smakade som en
blandning av vilt och oxfilé. I dag är det ren och skär; lyx fick ta en dusch,
använda hårfön, ut och äta på restaurang! Lite smarrigare än konserven som
serverades till lunch ha ha.
Bryggen i Bergen nedanför Hansa kvarteren
Valbiff är mums
2017-05-30 Bergen
Molnen hänger tunga
med lite regn när vi vaknar upp denna morgon. Vi ger oss ut på
upptäcktsfärdoch ser de gamla
Hansa-kvarteren och man kan riktigt känna hur det var här då tiden begav sig.
Inne i Hansa kvarteren
Mitt på torget står en musikkår och spelar. Vi stannar och lyssnar på den
vackra musiken. Musikanterna och dirigenten lägger ned hela sin själ för att få
alla olika instrument i samklang.
När vi lyssnat klart tänkte vi ta en lunch på
fiskmarknaden men hu vad dyrt där var! Riktiga turistpriser.
Här finns havets läckerheter
Bacalao...torkad fisk
Vi tar oss till
båten istället och steker ett par Rema 1000 korvar. Gott och billigt.
Proviantering var nästa uppdrag så vi tar oss till Rema 1000 för att fylla
förråden. Att handla mat i Norge är dyrt så det gäller verkligen att hitta
extrapriser och handla sånt som är billigt. Jag hittar konserver för 3 och 5 kr
styck kidneybönor och ananas och det blir en del av dessa men även annat smått
och gott. Storhandlingen känns bra då vi inte vet hur utbudet kommer att se ut
när vi seglar vidare. Eftermiddagen blir solig och vi tar middag i sittbrunnen.
Lasse fixar laxen och tycker att det är riktigt roligt att laga mat (detta är
inte riktigt inom hans komfort-zon i vanliga fall) . Kvällens höjdpunkt blir besök
av Lasses fd. arbetskollegor Jan-Terje och Laila. Laila har bytt riktning i
sitt arbetsliv och följer nu sitt hjärta och har ett eget företag där hon
arbetar som terapeut. Laila arbetar med gestaltterapi och det handlar mycket om
att vara närvarande i nuet och bli medveten om förhållningsätt och strategier
som hindrar en från att fullt ut kunna leva sitt liv som man vill. Att segla
och att våga älska är verkligen att vara här och nu. Lasse och jag, vi är här
och nu!
Vi njuter av blomsterprakten
Johanneskirken
Fantastisk vackert trätak
Jan Terje
Susanne och Laila
2017-05-31 Bergen- Balnöy
Trynade till nio
som vanligt och åt lite frukost. Lasse gick till klätterbutiken för att inköpa
en typ av lin-broms av typen ”black diamond super eight” samt lina som kan
användas som bom-broms. Vi får se hur detta går. Lasse har hört av andra som
testat detta att det kan vara svårt att få till lagom spänning. Tankar diesel
och tuffar sedan i väg för motor. Skönt när man kan få diesel för under 9 kr. Vinden
ökar till 10-13 m/s och vi har den rätt i näsan. Det känns som en kall och
solig höstdag. Det är vackert och klart men kallt i den starka vinden. Brrr
fryslorten tar på sig alla sina lager med kläder för att hålla värmen. Vi tar
oss genom ett smalt sund och båten far omkring av de starka strömmarna. Ju
längre norr ut vi tar oss desto mer märker vi av tidvattenskillnaden. Vi trixar
oss in genom skär och kobbar i stark vind och hittar en vik vid Kerringöy som
vi tänkte ta som natthamn. Plotter, sjökort och iPad är inte helt eniga om hur
förhållandena är i inloppet till viken men tuffar på sakta och jag står i fören
och har utkik. Vi glider sakta fram mellan skären och har precis klarat oss
igenom de grynnor som ligger innan viken, men vad är det där? En el-kabel som
hänger och som inte var med i Pilot boken men dock på korten i iPaden visar det
sig. 11 möh bara och vi blir tvungna att vända ut igen. Vi lägger oss istället
vid en betongkaj vid Balöyni. Som sagt var, det gäller att ha koll på
verkligheten för det är den som gäller! Jag bakar lite bröd och tillagar
blåmusslor till middag och sedan är jag bara helt slut! Efter en tuff dag
känner vi oss bägge lite urblåsta och trötta och vi kryper till kojs och låter
sömnen omfamna oss till vila och ro.
