Translate

torsdag 25 maj 2017

2017-05-17 - 24

2017-05-17 Kirkehavn till Egersund. Vi firar17e maj, Norges nationaldag

Dimman ligger tät på väg ut från Kirkehavn

Tvätten är klar, hamnavgiften på 150 kr/natt betald och så lämnar vi Kirkehavn för motor då vinden är svag och kommer rakt framifrån. Jag tjatar till mig att segla de sista sjömilen in till Egersund då vi får vinden med oss och vi glider sakta ljudlöst fram till Egersund där vi ska fira Norges nationaldag. Det är ganska många båtar i hamnen som antagligen också ska fira nationaldagen här. När vi lagt till blir det sill och nubbe i sittbrunnen. Det känns lite som midsommar med alla finklädda människor och musiken som flödar från stan och sill och nubbe på bordet. Vi flaggar över topp för att fira med våra norska vänner! Det är många som bär de traditionella folkdräkterna i dag. De är vackert sydda med broderier av blommor. Den vanligaste verkar vara svart men vi ser även folkdräkter som är blåa och gröna, alla lika vackra. Flickorna har håret uppsatt i inbakade flätor och de män som inte bär folkdräkt har fina kostymer med antingen slips eller fluga till. Vi känner oss lite sjaviga i våra sjöställ och ylle-underställ, men efter lunchen råder vi bot på detta och jag tar på min fina giftas-klänning och den skotska tartan (som jag fick av Lasse på vår segling förra sommaren i Skottland). I håret sätter jag en liten rosett med Norska flaggans färger på. 



Vi tar oss ut på stan och det är så mycket folk överallt. Hur många invånare finns det i Egersund? Alla väntar på paraden och där kommer den visst! Polisbilen banar väg och efter den kommer polismästaren stolt spatserande sedan kommer borgmästaren som ler och nickar till sina invånare. 



Paraden fylls med alla diverse föreningar som är aktiva i Egersund ; musik-, sport-, tai. och diverse andra föreningar. Gatorna fylls av människor som vill visa att de firar denna dag. Vi förundras över hur lång paraden är och hur många människor som engagerat sig i att delta, men också att vara där som publik. 

I väntan på paraden...

...som kommer med pompa och ståt...

...och alla är med


Vår egen nationaldag känns ganska blek i jämförelse med norrmännens firande. Med alla dessa människor i folkdräkt känns det som om man är i en annan tidsålder. Det blir härliga kulturkrockar när man tittar in i en pizzeria där alla gäster bär folkdräkt ha ha. Vi tar en öl på en pub och det var en hel del firare som fått sig ett eller två glas för mycket, även om klockan bara var fem på eftermiddagen, men alla var goa och glada. Vi gläds åt norrmännens entusiasm över att fira sin dag, men idag är vi bara nyfikna åskådare. Kvällen bjuder på regn och vi jobbar lite med bloggen och tar lite ost och kex. Avsluta kvällen med en film….Hm, ja en stund i alla fall. Lasse har ett stort filmintresse och i början av vår relation valde han filmer som han sett och uppskattat för att vi nu skulle dela denna upplevelse av filmen. Problemet med apekatter och film är att filmer har en tendens till att söva ned apekatter till medvetslöshet. Ibland tar det fem minuter, ibland en timme och ibland mitt i den spännande upplösningen innan jag faller ned i koma. Jag brukar kalla det för ”nattis-tv” och njuter av att bara somna in framför tevens ljud i Lasses varma knä. Lasse uppskattar dock inte apekatters sovande igenom filmerna, så i början blev han frustrerad och besviken, men nu har han vant sig och börjar också lära sig till vilka filmer jag oftast håller mig vaken. Konstigt nog verkar det vara krigsfilmer?! Jag som trodde att jag bara gillade filmer med mys-mord.

2017-05-18 Egersund
I dag var det ”laga iPad-mission”. Vi hittade en reparatör i Egersund där vi lämnade in den för riktning och byte av glas. Den skulle bli klar i morgon så vi får stanna en dag till i Egersund. Det får bli ytterligare en pysseldag. Lasse påbörjar projekt ”utdragbar hylla för navigationsdator”. För att datorn ska ha en bra plats vid navigationsbordet utan att ta upp plats på själva bordet fixar Lasse en hylla som han fäster i underkant av instrumentpanelen. Han sågar till själva hyllan och skruvar fast expanderskenor, men hyllan skulle sticka ut lite om han inte kom på någon smart lösning. Han tänkte och tänkte och vips så hade han en lösning! Han sågar ut en bit för hyllan ur täckpanelen mot bordläggningen under instrumentpanelen. Ett, tu, tre så är utdragshyllan i linje med resten av instrumentpanelen. 

Hylla för navigations PC med sjökort över hela världen

Tittut...magic !

Han är bra klurig min lilla ”rainman”. Det är ingen idé att störa honom med prat eller pussar för han är så fokuserad när han håller på och grejar så att han varken hör eller ser. Att låta honom vara när han är i detta mood var en av de råd hans mamma Lena gav mig när jag frågade om det var något speciellt jag borde tänka på. I mitt vigsellöfte så lovade jag också att låta honom vara när han är i sitt ”rainman-mood” och detta kostar ibland på när man (ibland) tror att man är universums mittpunkt ha ha. Lasse är otroligt noggrann och envis och ger sig inte förrän han är nöjd och det blir verkligen bra när hans projekt är slutförda! Medan ”rainman” jobbar med sitt projekt lagar jag en Jansons frestelse. Jag brukar se till att det fylls på med energi annars har han en tendens till att hålla på tills han stupar. Lunchen blir en härlig mix av svenskt och norskt, Bullens pilsnerkorv och lumper. Lumper är som en liten pannkaka bakat på vetemjöl, potatis och vatten och man har det till korven istället för vårt vanliga korvbröd. För mig har pölser och lumper en speciell betydelse då min norska vän Paul hade luciafest när jag och min vän Lena besökte honom för första gången i Oslo. Det var ett stort kalas med pölse och lumper och till detta champagne! Kontrasterna av enkelt och lyx gjorde det väldigt speciellt. Efter detta besök har det blivit många turer mellan Norge och Sverige. Goda vänner kan dyka upp precis var som helst och man ska ta vara på dem på bästa sätt så håller de lääänge! Under eftermiddagen kikar solen fram så vi tar en tur upp för backarna i Egersund. Det är många vackra villor och allt känns otroligt iordningsställt och strukturerat. Inte ett grässtrå ligger fel (för de har asfalterat sina tomter ha ha ). Uppe på berget får vi en fin utsikt över Egersund och ser hur två vattendrag flyter genom staden. Kvällens middag blir Janssons frestelse och jag tänker på min mammas Jansson som är den bästa i hela världen. Hon ligger just nu och mår dåligt efter cellgiftsbehandling och det känns svårt och ledsamt att inte kunna vara där och krama om henne och säga att allt kommer att bli bra. Vi sänder henne en tanke av kärlek och hoppas att hon nu drivit ut den värsta stormen och mår lite bättre. I kväll blir det ingen film utan vi lägger oss och jag läser ett kapitel ur ”Den omöjliga isresan” innan Lasse snarkar in i sömnen land. Det tar på krafterna att vara ”rainman”.

2017-05-19 Från Egersund- Rott
Vi vaknar upp av att solen lyser in i båten. Himlen är klarblå och fåglarna kvittrar. Vi njuter av frukost i sittbrunnen medan solen värmer våra kinder. Det var ett tag sedan vi kunde sitta ute till frukost och det är så skönt att inta våra gratis ”rundstycken” (frallor) som ingick i hamnavgiften som var 200 kr/natt.  iPaden skulle vara klar efter lunch så Lasse hinner avsluta sitt ”utdragbar låda” projekt innan vi seglar vidare. Jag förberedder tonfiskröra som jag tänkte vi kunde ha på vägen. Jag hade ett annat litet mission också. Jag skulle köpa och posta ett födelsedagskort till min lilla unge som fyller 25 år nästa vecka. När man långseglar är det barnen man saknar mest och speciellt vid deras födelsedagar. Det är inte alltid så lätt att vara den som ger sig iväg. Barn har många olika känslor och åsikter kring föräldrar som ger sig av som vi. Jag har fyra och Lasse har två flickor. En del av dem tycker att vi gör rätt som vågar ge oss av och kasta loss, andra är ledsna eller arga för att vi lämnar dom och kan inte se hur relationen kan fungera på distans. Några av flickorna har redan bestämt sig för att hälsa på under vägen och vi håller regelbunden kontakt, men om det enda man vill är att mamma eller pappa ska finnas på plats rent fysiskt så blir det svårt. Allt går om man vill. Finns det öppenhet och kärlek så finns det alltid en väg till att mötas. Hur det än är så älskar vi våra flickor oavsett om vi är hemmavid eller seglar och oavsett om de är glada, arga, ledsna eller bara alldeles alldeles underbara!
Vi lämnar Egersund under eftermiddagen och siktar mot Rott som ligger i närheten av Tananger. Det blir en underbart vacker kväll. Vi glider fram på stilla hav och i skymningen ser vi hur bergen avtecknas i olika nyanser av rosa, blått och grått. Det känns helt magiskt att se dessa mäktiga berg under den dalande solen. Vi ankrar upp i viken på Rott vid halv elva tiden. Två hägrar står i strandbrynet och flyger i väg när vi kommer och stör dom. I dag har vi gjort 41 sjömil och nu sätter vi oss och tar en ankardram i sittbrunnen och bara njuter av stillheten.

2017-05-20  Från Rott till Kvitsöy
Vaknar upp med pankaks-cravings och hoppar upp i köket för att steka ett helt lass med ”pankisar”. Oset sprider sig i båten och allt luktar pannkaka. Vi plockar fram fina flaskan av maple syrup som vi fick av Alan och Irene när vi besökte dem i Whistler Canada. De är från början goda vänner till Lars som träffade dem 2011 en vacker sommardag på den svenska västkusten där de seglade med sin båt Darwin sound. De hade under många år levt på sin segling som charter skeppare men nu seglade de ”just for fun”. Alan och Irene är fantastiskt gästfria och lät oss bo i deras hus när vi kom på besök i mars 2016. Irene är den perfekta värdinnan och gav mig till och med lektioner i utförsåkning. Det finns så många fantastiska människor som korsar ens väg genom livet och det gäller att både ta tillvara på tillfället och underhålla den fina vänskapen.
Mätta med pannkaks-magar är det dags att ge sig av mot Kvitsöy som ligger cirka två timmars färd från Rott. Jag går fram i fören för att ta upp ankaret och när jag ska få in ankaret på rätt håll lyckas jag ha handleden mellan ankaret och pulpiten medan jag kör ankarvinschen. Klämmer mig rejält i handleden och får lite yrsel, men får väl bara vara glad över att det gick så bra som det gjorde. Jag har nog en liten skyddsängel med mig. Dagens läxa! Kör aldrig ankarvinschen när du har några lemmar i närheten. Lasse berättar det har hänt fruktansvärda olyckor med människor som fastnat eller än värre slitit av fingrar eller armar i elektriska vinschar. HU!  Lovar att aldrig mer ha några lemmar i närheten när jag kör vinschen.  Seglingen till Kvitsöy blev i alla fall fin. Vi hade sydlig vind 10-13 m/s och slörade och länsade växlande. Under färden hör vi ett mayday anrop. Det var en träbåt som hade brand ombord. En annan båt i närheten plockade upp besättningen, men dessa behövde sjukvårdsassistans. Vi kunde höra hur stressad och orolig kapten, i båten som plockat upp de olycksdrabbade, var. Det är nog inte lätt att ta hand om två chockade och skadade samtidigt som man ska ta sig till en säker hamn. Undrar vad som hade orsakat branden? Motorbrand? Gasolexplosion? Måste ju säga att det känns bra med säkerhetsåtgärderna brandvarnare, brandsläckare och gasollarm. Jag genomförde en extra test på vårt gasollarm för att se om det var funktionsdugligt genom att låta gas från tändaren hamna i botten under spisen där indikatorn sitter och YES! Gasollarmet tjuter högt och tydligt. Vi passerar ett trångt sund innan vi kommer in till Kvitsöy och blir lite fundersamma. Sjömärkena står på fel sida? När man vanligtvis går in mot hamn brukar de gröna sjömärkena vara på styrbords sida och de röda på babords sida men icke här. Kvitsöy tvärt om! I dag är det lördag och nu har de norska helgseglarna lämnat sina hemmahamnar. Det var rätt trångt i den lilla hamnen så vi la oss på utsidan av piren på den kommunala kajen. Regnet fortsätter under eftermiddagen och Lasse sköter lite mejlkorrespondens medan jag sätter en deg. Tar även och sorterar upp skeppsapoteket och gör en lista på utgångsdatum så vi vet när det är dags att förnya medicinerna. Vi hoppas innerligt att vi aldrig ska behöva använda medicinerna, men de kan utgöra skillnaden mellan liv och död på långa överseglingar så det känns tryggt att ha de ombord. Jag tänker på hur sjuk jag blev en gång då jag fick njurbäckeninflammation och blev inlagd med intravenös antibiotika. Blir man så sjuk igen är det en välsignelse att ha med antibiotika så man kan ta dö på de dumma bacillerna.
Efter en god pasta med ädelost och broccoli till middag tar vi oss ut på en promenad. Solen har tittat fram och lyser från klarblå himmel. Kvitsöy har den mest fascinerade natur av alla de norska öarna vi besökt. Gräsbeklädda taggiga kullar och klippor och på dessa skuttar små ulliga vita får. De har kvar en vipp-fyr som står bredvid den nya fyren. Vippfyren eldades med kol för att lysa upp i mörkret.

Utsikt över delar Kvitsöyarkipelagen 
Kvitsöy fyr



Den gamla vippfyren (eller modell av)

Kvitsöy har en mycket unik natur och geografi

Nyfikna får och lamm

Kapten har en liten pratstund med "lilla lammet"

Här leks det herren på täppan på en gammal tysk bunker

En av vägarna in ...

...till bunkern som har utsikt över havet i väst.

2017-05-21 Kvitsöy
Vaknar även denna dag av strålande solsken och tassar upp och fixar kaffe medan Lasse sover gott. Vi startar dagen på sedvanligt sett med kaffe i sängen och tar den sista biten av kransekakan. Vi läser ett kapitel ur boken och konstaterar att vi känner igen mycket av det de skriver om i boken. Långsegling i sig har en del gemensamma nämnare kan det konstateras även om besättning, båt och destination varierar. Efter frukost börjar regnet smattra på taket så vi tar och gör en exelfil för vår stuvplan. 58 olika utrymmen att stuva undan saker betyder 58 olika möjligheter till att slarva bort saker och med en stuvplan går det lätt att bara gå in och söka i filen efter det man letar efter och vips så ser vi var det ligger. När regnet sluta ösa ned tar vi en lång och härlig promenad och hittar ett kors som restes för 1000 år sedan som ett sjömärke och en symbol för att visa att det bodde ett kristet folk på Kvitsöy. Väl tillbaka fixar Lasse en preventer gay (inga fler ofrivilliga gippar!), sätter fast en mantågsstötta och surrar fast våra extra dunkar.

Som ett litet norskt Venedig

Korset på Kvitsöy

Hur lyckades dom hugga och resa detta, som sen stått här i 1000 år

Valmo

Knoppar som brister....

...och slår ut







2017-05-22 Från Kvitsöy till Stavanger
I dag är ingen vanlig dag för idag är Lille Jagos födelsedag (min dotter Sagas 25-års dag) hurra hurra hurra! Mysfrukost som vanligt sedan iväg mot Stavanger. Vi får en riktigt härlig segling med sydliga vindar 6-7 m/s och har växelvis slör och halvvind. På vägen över till Stavanger ser vi under en timmes tid tre stora döda fåglar som låg och flöt på vattnet. Vad hade hänt? Ett oljeutsläpp eller någon sjukdom? Vi kontaktar Rogaland radio och informerar om vår upptäckt. De skulle ta hand om ärendet och en stund senare ringer brandväsendet och ställer lite kompletterande frågor kring vår upptäckt. Vad som hände sedan har vi inte fått veta. Vi seglar in i Stavanger och lägger oss mitt i centrum. Vi behöver popp nit till att fästa kicken (som drar ned bommen) som delvis lossnade när vi fick vår ofrivilliga gipp och Stavanger hade tydligen de slags popp nit vi behövde, Monel. Vi tar bussen till marinbutiken och när vi kommer dit ser jag Lasses ögon lysa av glädje. Han önskade nog att jag inte hade följt med hit så han riktigt kunde frossa loss i timmar, men nu hade med en hungrig apekatt som var fokuserad på uppdraget. Inget frossande här inte! Monel popp nit och så blev det öljetter som vi skulle ha till våra fina överdrag till extradunkarna som Lasses mamma Lena hade sytt.
När uppdraget var slutfört tog vi oss en promenad i Stavanger och det blev ett matstopp på Hansen Hjörnet. Super duper goda hamburgare och en öl från det lokala bryggeriet Lervig (som knappt smakade vatten). Kaffetåren blev i båten. Vi satte oss i sittbrunnen i solen och först kom ett trevligt par förbi och pratade lite segling och sedan kom Eoin (uttalas Owen) förbi. Det var en irländsk kille som arbetade i Stavanger. Han stannade på en kopp te och gav oss tips och ideér på var vi skulle segla när vi kom till Irland. Det visade sig senare att han var portofficer för ocean cruising club för dess medlemmar i Stavanger. Här var en kille som hade full koll på alla slags båtar och dess utföranden. Det blir alltid en massa härliga möten när vi ligger vid kaj. Många tycker att båten ser välskött och fin ut och de som vet en del om segling förstår att hon är utrustad för långa seglatser,  då vi har vindroder, kutterstag, solceller och vindgenerator m.m. På frågan om vi ska segla långt är det ganska skoj att svara att det blir ganska långt typ jorden runt.

En av gästhamnarna i Stavanger


Aj aj aj...fångad av en krokodil


Färggranna gränder med en känsla av Haga i Göteborg

Genuina detaljer på en relativt nybyggd Collin Archer


2017-05-23 Från Stavanger till Lysefjorden
Lasse vaknar upp vid fyra på morgonen och får se den vackra soluppgången. Han väcker mig med kaffe vid åtta-tiden. I hamnen är det full rulle. Tre stora kryssningsfartyg håller på att lägga till precis bredvid oss. Dessa tre enorma båtar upptar nästan hela hamnen och när jag sen beger mig ut på stan för att handla väller människorna ut från båtarna som en ström av myror. Lasse fixar fästet till kicken så nu är allt i sin ordning efter vår gipp. iPaden lagad, preventer guy fixad och fästet till kicken sitter i nya hål med nya fina popp nitar. Väderprognosen förutspår växlande molnighet när vi lämnar Stavanger för att gå in i Lysefjorden, men det blir regn, regn och ösregn. Trots vädret så kan man inte annat än att tappa hakan inför de mäktiga bergen som tornar upp omkring oss. 


Preikestolen, på den vresiga nordsidan

Det är betydligt snällare berg på sydsidan av fjorden 


Vi känner oss ganska små bredvid de vackra och respektingivande bergen. På ena sidan av fjorden är bergen vassa och taggiga och störtar rakt ned i vattnet och fortsätter så flera hundra meter under båten medan på andra sidan fjorden är bergen mjukt formade sluttningar som sakta smyger sig ned i vattnet. Vi tar oss fram till Preikestolen som är en klippavsats 604 meter ovanför fjordens vatten och sedan fram till foten av ett vattenfall. Vi kör med båten ända fram till fallet och fören och jag får bada i vattenfallet. Jag tar emot det dånande vattnet som faller ned på min hjässa och mitt ansikte. Jag ser hur vattendropparna faller med olika storlek och form beroende på bergets formation. Det är vackert, kallt och vått! 


Nyduschad (dränkt) apekatt

Lite kalla och blöta sätter nu regnet fart på riktigt och piskar oss i ansiktet medan vi letar efter en vik att ankra upp i. Lasses lagning av kick-fästet innebar att han var tvungen att ta bort en del av tätningen runt masten och regnet har nu letat sig in mellan masten och mastkragen. Regnvattnet lägger sig som en våt matta på durken. Vi hittade en gästboj i "Vika" på sydsidan som vi kunde lägga till vid, men det stod att tilläggning sker på egen risk så vi testar bojen genom att slå back i maskin och dra backlänges efter att vi förtöjt men den verkar sitta okej. Blöta segelställ, blöt apekatt, blöt durk och ingen landström för att kunna köra avfuktaren. Lasse akuttätade runt masten med lite fog skum och så var det värsta läckaget avhjälpt. Vi värmer oss med lite god mat och ett glas vin och sedan en ”eftermatenskitgubbe”. Vi blir sugna på något gottis så jag tänker att jag bakar en kaka. Hinner precis ta fram alla ingredienser innan kustvakten kommer. Tullmyndigheten som vill komma på besök i båten. Tullaren var en trevlig prick som satte på sig sina plasttossor och kom ned för inspektion i båten. Vad hade vi med oss från Sverige i form av alkohol och tobak? Han tog en lov runt i båten med sin ficklampa, men vi hade inte mer än han kunde tolerera. Han önskade oss en fortsatt trevlig kväll och drog vidare med sin båt. Nu är vi journalförda och båten fotograferad. Jag fick baka klart min mjuka pepparkaka och sedan blev det ”chicka-dags” (chicago kortspel). Ni ska veta att nu är kortspelandet det ingen lek längre utan nu är det blodigt allvar! En kamp om att vinna flest spel och för tillfället så låg PMS-monstret (som min kära man så rart kallade mig) inte i ledningen och hade ett trängande behov av en vinst för att stilla sitt ego. Här spelas det för vinst och vinst blev det! I alla fall för PMS-monstret (det var någon kommentar om att hålla pms-monstret på gott humör och undrar om det hade någon betydelse för vinsten? )
Lugnet lägger sig och vi också.

2017-05-24 Från Lysefjorden tillbaka Stavanger

Den trånga passagen in och ut ur Lysefjorden

Vi tar oss tillbaka till Stavanger i motvind för motor. Susanne övar knopar och veckans knopar är skotstek enkel och dubbel samt dubbel överhandsknop. 

Dubbel skotstek

Dubbel överhandsknop

På vägen tar vi ett kapitel om säkerhet i boken från kustskepparkursen. Bra repetition och vi kommer överens om att vi ska göra en generell motorcheck där jag får vara med och lära mig lite mer. Väl i hamn far Lasse iväg och byter några av våra mediciner (amfetamin sprutor) som av misstag råkat hanteras fel och tätningen runt masten åtgärdas. Lasse säger att han först behöver få bort allt mök innan han tätar. Allt mök? Detta är nog veckans ord; mök = (enligt Herr Hellman) en blandning av bös och geggamoja mök = (enligt Fru Hellman) en prutt. (Stockholmska. Kaptens anm.)

Vi avslutar kvällen med en öl på Hansen Hjörnet där ett band spelar live-musik och då ringer mina brudar!!! Anna, Lena, Ulrika och Carina som är mina vänner sedan mer än fyrtio år tillbaka ringer med videosamtal så att jag både får se och höra mina darlingar. En känsla av vänskap och kärlek via telefon gör en liten apekatt soo happy!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar