Juli 2019 USA New England; Connecticut- New York- Rhode Island- Massachusetts 274 nm

2019-07-01 Stamford Connecticut New England

New England är en geografisk och kulturellt avgränsad region i USA. Det är delstaterna i nord östra USA, Connecticut, Maine, Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island och Vermont som tillsammans bildar New England. Namnet New England härstammar från den tidiga Europeiska koloniseringen. Kapten John Smith beskrev området i en broschyr år 1616 som New England och namnet blev officiellt fyra år senare av kung Jakob I av England. Förutom den kanadensiska provinsen Nova Scotia, ”Nya Skottland”, är New England den enda nordamerikanska regionen som ärvt sitt namn från de brittiska öarnas kungariken. Under 1800-talet ledde New England övriga landet i avskaffandet av dödsstraff för brott som stöld och inbrott och regionen förblev under 1900-talet ledande i politiskt tänkande speciellt rörande frågor rörande medborgerliga rättigheter som homosexuella äktenskap och partnerskap. Vermont var den första staten som tillär giftermål mellan par av samma kön. I New England ligger några av USA:s äldsta och mest kända universitet så som bland annat Harvard- och Yale universitet. Tv-serien Family Guy ironiserar över östra New Englands kultur och huvudpersonen Peter Griffin med sin högljudda och aggressiva attityd kopplas gärna ihop ned den typiske arbetarklassens Bostonbo.  

Idag är kapten lite trött i mössan efter gårdagens partaj hos Tak och Midji, men vi tar en promenad in till downtown Stamford. Det är en fin liten stad med många restauranger och ett JÄTTE stort köpcenter. När vi kommer hem grillar vi hemgjorda hamburgare och bara tar det lugnt. Allt känns så harmonisk.

2019-07-02 Stamford

Yuji är åter efter sin segling till Bermuda och det är så roligt att ses igen! Sist vi sågs var på en lunch i Miami maj 2018 och innan dess ett kort möte på en restaurang i Baiona Spanien september 2017. Tänk hur dessa korta möten kan bli början på en lång vänskap. Jag tar en löprunda och utforskar nya delar av Stamford. På andra sidan hamnen springer jag på en fin park med löpspår. Det är grönt och lummigt och det känns skönt att springa på grus istället för asfalt.  Rätt som det är ser jag några lurviga små djur i kanten av spåret. Vad är detta? Det ser ut som en blandning mellan bäver och igelkott, men efter lite efterforskande så får jag reda på att det var en woodchuck eller även kallad groundhog (på svenska skogsmurmeldjur). Tänk vad mycket man får se när man är ute och motionerar. Dagen går i jobbarandans tecken och Lasse tvättar av Sea Winds skrov med WC-rent och startar nästan ett tredjevärldskrig när han lägger ut ett inlägg på facebook där han beskriver hur väl WC-rent fungerar för att få bort de brun/gula fläckarna från tanninerna som finns i vattnet i ICW. Medlet han använder är syrabaserat vilket får de brun/gula fläckarna att försvinna, men när syran sköljs av och hamnar i vattnet neutraliseras den men på facebook har en del väldigt starka åsikter om vilken miljöpåverkan medlet skulle ha. Vissa personer går till och med till personangrepp och skriver att Lasse är ”fuckt up” och ”ashole”.  Man får väl ha vilka åsikter man vill, men jag tycker att man skulle kunna leverera dom på ett trevligare sätt. Man kommer så mycket längre med lite hövlighet och respekt. Hur som helst blir skrovet av med den brun/gula färgen och Lasse hinner lägga på ett lager vax på ena sidan innan solen kommer runt och formligen steker honom levande. 

Jag gör en biffstroganoff till middag som smakar gudomligt av lök, dijonsenap, grädde, citron och grädde!

2019-07-03 Stamford

Idag är dagen K för vår nya kätting har äntligen landat på vår brygga! Det har varit en process som pågått i ett år, men nu är den här. Det tyska företaget Kettenwelder tillverkar en speciellt hållfast rostfri kätting i Cromox, kvalitet 318 LN elektropolerad. Den är inte direkt gratis, men nu hoppas vi att vi inte behöver köpa några fler kättingar under den här långseglingen!

Äntligen har nya kättingen kommit

Vi mäter och sätter på stripes för var femte meter

Borta är all gammal rost och den nya tjusiga kättingen har kommit hem

80 meter ny rostfri kätting anländer med bud och när vi öppnar kartongen ligger den som en liten glänsande skatt däri. Vi tar och sträcker ut kättingen och den ser verkligen sjukt lång ut! Innan vi lägger ned i kättingboxen passar vi på att märka upp den var femte meter med buntband så vi kan se hur mycket kätting vi skickar ut eller har kvar att ta upp.  Gamla kättingen tar vi ut och det är inte mycket kvar av den som går att spara. Den del vi använt mest är så rostig att när vi ska ta upp den blir det en stor hög av rost som lossnat. När den nya kättingen är på plats ser det så fint ut! Ingen mer rost på däcket utan bara en ren och glittrande kedja som ser ut som mer som ett smycke! Happy Days! Nu längtar vi efter att få komma ut och testa vår nya kätting på riktigt!

2019-07-04 Stamford

I dag firar USA sin självständighetsdag vilken är deras nationaldag. Dagen firas till minne av då 13 brittiska kolonier i Nordamerika den 4 juli 1776 förklarade sig självständiga från Storbritannien. I självständighetsförklaringens inledning står att alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Bland dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka. Självständighetsförklaringen lästes upp för allmänheten för första gången den 8 juli 1776 utanför Independence Hall i Philadelphia, Pennylvania. Självständighetsförklaringen har kommit att stå som symbol, för de principer som det amerikanska samhället ska bygga på. Vi ska fira denna dag tillsammans med Yuji och hans rara fru Yumi och några av deras vänner. 

Sea Wind flaggar till topps den 4 juli

Medan kapten tar hand om skrovet smörjer apekatten masten med parrafinolja

Vi ska ta Yujis båt till en stad några sjömil längre bort och se på de fyrverkerier som går av stapeln på nationaldagen, men först är det lite jobb innan vi får lyxa oss igen. Lasse vaxar klart skrovet och Sea Wind riktigt glittrar i solen. Jag tar mig an masten och klättrar upp till toppen för att olja in den med en slags paraffinolja som får den att se ut som ny och som både rengör och konserverar aluminiumet. Rejält svettiga efter att ha arbetat i den gassande solen blir det en dusch innan vi sammanstrålar med hela gänget i Yuji´s båt.  Yuji har planerat för denna fest och verkligen ansträngt sig för att allt ska bli toppen. Vi tar Yuji´s båt ut några sjömil öster ut för att vara på plats när fyrverkerierna smäller av. I USA skojar man inte bort sina fyrverkerier ska ni veta.  

Många nationaliteter representerade denna 4 juli Japan, England, USA, Belgien och Sverige 

Vi bjuds på kall Japansk nudelsoppa, grillspett, grillad hummer och mycket annat gott! Vi på båten kommer från Japan, England, Belgien, Sverige och USA så det är verkligen en härlig blandning av människor. När fyrverkerierna sätter igång kan man inte annat än att gapa av förundran. 

I över en halvtimme skjuts raketer upp i den molnfri himlen och jag kan inte låta bli att undra hur mycket pengar som  nu går upp i rök. Visst är det fint med raketer, men jag kan ändå inte låta bli att känna att det är ett slöseri med pengar och dessutom finns det en miljöaspekt på allt skräp som lämnas kvar i havet efter ett sånt här event.

2019-07-05 Stamford

Värmen håller i sig och vi tar en promenad till West Marine. Vår bogrulle till ankarkättingen har slitits ut så vi behöver ha en ny så att det går att låsa fast ankaret utan att behöva bryta ryggen av sig. Vi hittar gummirullar som egentligen är till för släpkärror, men kapten är fiffig och kapar till den så att den passar perfekt. Det blir dessutom två bitar över som vi kan använda för att stabilisera ankaret när det ligger på bogrullen så att ankaret inte rör sig när det är hög sjö. För 14 USD får vi en perfekt lösning på vårt problem med bogrullen och dessutom sitter ankaret som gjutet i sin hållare nu!

2019-07-06 Stamford

Idag ska vi få bjuda Yuji och Yumi på middag. Det känna så härligt att få möjlighet att återgälda lite av den generositet och hjälpsamhet som de öst över oss. Vår båtgranne Steve erbjöd sig att ta oss till affären så jag passar på att handla innan våra gäster kommer. Steve kör mig till affären och hämtar upp mig en timme senare. Tänk vad många snälla människor det finns här i världen! Väl hemma i båten igen kommer ett åskoväder och regnet formligen öser ned. Det är ett perfekt tillfälle att förbereda alla mat som ska bjudas på. (Saga´s) vietnamesiska vårrullar med jordnötssås till förrätt, helgrillad örtmarinerad fläskfilé med (Thomas och Anna-Karins) trattkantarellsås  och potatisgratäng och som en liten dessert hembakt (Madeleines) filkaka med vispgrädde! Ni kan tro att det blev gott! Yumi och Yuji njöt för fulla muggar och vi fick en jätte trevlig stund tillsammans. Hoppas att vi får se dem igen när vi tar oss ned söder ut i höst, men nu är det dags att förbereda sig för att gå norr ut!

Våra fina Japanska vänner Yumi och Yuji och så lilla apekatten

2019-07-07 Stamford- Mount Misery ancohrage 31 nm

Vi stressar inte iväg utan har vår vanliga morgon rutin med kaffe i sängen, läsa högt ur en bok och sedan äta frukost i sittbrunnen. Vi fyller upp tanken med vatten och gör oss av med våra sopor och sedan är vi fit-to-go! Åh, vad det är underbart att vara ute på sjön igen! Long Island sound bjuder inte på så mycket vind, men vi kör fullt ställ och seglar bidevind 3-4 knop. Det går inte fort men det gör inget för vi bara njuter! Vid sex-tiden hittar vi en ankringsvik på Long Island som heter Mount Misery ancorage. Det ligger två andra båtar uppankrade bredvid oss. Det är en del färjetrafik men svallet är inte så farligt och vi ligger bra i sjön. Det är en vacker plats med långa sanddyner och lummig grönska på bergen runt om. För första gången ser jag vår nya kätting rassla ut i vattnet och den riktigt forsar ut som en vackert glänsande silverkedja. Ankaret sätter sig på en gång och vi får en skön kväll på svaj.

2019-07-08 Mount Misery Anchorage- Truman Beach Long Island 41 nm

Idag tar vi frukost på vägen för det blir motorgång i den svaga vinden.  Ägg det ska alltid vara ägg till frukost och sedan lite hemgjord yoghurt med frukt och en smörgås. Vi får en kraftig motström från klockan 12-17 så farten varierar från 3-4 knop. 

Sedan vi kom till USA har vi stött på massor av party-ballonger ute till havs. Nu fick det bara vara nog så vi plockar upp tre ballonger som ligger och flyter på havsytan. Det är så trist att se hur dessa ballonger förstör havsmiljön för havet och luftens alla djur. Folk tycker nog att det bara är skoj att se dem flyga iväg men vad de inte anar är att många av dem hamnar här ute och fyller havet med små platspartiklar som påverkar djuren och tillslut kan hamna i våra egna kroppar. Håll i era ballonger!!!!!

Vid fem-tiden går vi in till Truman Beach Anchorage som ligger öppen mot sundet, men nu är det så lite vind så det blir inget svall eller annat obehag. Äntligen hittar vi en ankrings vik där det bara är vi! Vackert inramad av sanddynor och några fina villor släpper vi ned ankaret och det sätter sig lika fint som igår. Vi får en fantastisk kväll med en underbar solnedgång och grillat kött med en härlig feta ost sallad till. Life is good!

2019-07-09 Truman Beach – Block Island 25 nm Rhode Island

För att undvika motströmmen i dag går vi strax efter klockan sex när tidvattnet är på väg ut från Long Island sound. I dag är det annat ljud i skällan! Vi får 3-5 knop skjuts i baken istället för att jobba emot den. Det är en underbar stilla morgon och solen skiner från klarblå himmel. Det är lite kyligt i luften. Precis som hemma i Sverige en tidig sommardag vid havet. Måsarna seglar med oss och deras läten får oss att drömma oss tillbaks till Sverige. Block Island är en liten ö 21 km söder om Rhode Islands kust. Här bor bara 1000 personer, men sommartid är det en välbesökt ö på grund av den vackra naturen. 40 % av ön är naturreservat med fina vandringsleder. Det ska verkligen bli skönt med lite naturupplevelser efter våra storstadsäventyr! När vi är framme på Block Island ankrar vi upp i The great pond och ankaret sätter sig direkt. Här är vi inte ensamma utan det är fullt med semestrande amerikanare. Under Block Island regatta i slutet på juni är det tydligen över 2000 i den lilla viken och båtar om 200 raftar tillsammans. Låter helt galet!  Alldeles bakom oss ligger Pat och Davis med SY Blue Moon som vi träffade på i Dismal swamp. Det blir ett kärt återseende med några kalla öl i Sea Winds sittbrunn. Som man säger: -You allways meet twice!

2019-07-10 Block Island

Härlig sommarmorgon med måsarnas hesa skriande. Det är runt 20 grader i vattnet och morgonluften är lite kylig, men i solen blir det strax varmt.  Nu ska i ta oss i land och det finns en gratis dinge-dock inne vid en av marinorna där vi lägger till. ”GLasse” hinner inte längre än ett par hundra meter då han ser ett glasstånd. ”GLasse” är en riktig Glassoman, men har under vår tid i Karibien inte riktigt fått utlopp för sin passion av förståeliga skäl (finns inte glass överallt och om det finns är det väldigt dyrt). 

Med glass i magen och glädje i sinnet tar vi oss en promenad för att leta rätta på turistinformationen. Det är alltid en bra start att besöka för att få lite tips och kartor så man vet vad det finns för utbud och aktiviteter. Vilka roliga gratis-evenemang finns etc.?  Vi lyckas gå fel och hamnar i ”the old harbour” istället, men det gör inget för det är en riktigt fin liten by med mycket russel.  De flesta husen är byggda av cederträ och har shingel både på väggar och tak. Husen som är gråa av det grånande trät ger en skön kontrast mot alla färggranna blommor som omger dem. 

Naturen är så lik vår hemma i Sverige att man nästan skulle kunna mista sig att vara där. Här blommar kaprifol, klöver, björnbär, prästkrage, fibbla och rölleka och många fler blommor som vi även kan se i Skandinavien. 

Det finns även många nya blommor som vi inte har sett hemma i Sverige, 
Common Milkweed- sidenört

Visst blir man sugen på flädersaft

Snart kommer björnbären att mogna

Maskrosen har ett underbart namn på engelska; Dandylion

 Om jag stänger ögonen och bara luktar känns det som om jag förflyttas till barndomens sommarställe i Lagboda Bergshamra. Det känns som hemma., men ändå inte. Vi hänger oss åt en stunds nostalgi och känner oss allmänt lyckliga. Nere i The old harbour är det fullt av semesterfirare och det finns en fin sandstrand och beach-barer så  helt plötsligt känns det som om vi är tillbaka i Karibien. Musiken väller ut från stora högtalare, det beställs paraplydrinkar och mat som intas under parasollerna.  Vi får ett meddelande från svenska båten Think Twice att de är på väg in och vi bestämmer att träffas för en drink innan vi ger oss iväg på en gratiskonsert på stranden. Vi såg det här bandet, Otis and the Hurricanes, när vi var i Stamford och de berättade att de skulle spela på Block Island den 10 juli så nu när vi lyckats matcha dem skulle vi naturligtvis njuta av deras musik ytterligare en gång. När vi kommer till Think Twice har Björn och Nella även bjudit in båtarna Glittra och Looma IV, så det en riktig Swedish OCC- gathering! Tänk hur lustigt det är att helt plötsligt så är vi fyra svenska båtar på samma plats på en liten ö på den amerikanska ostkusten och ibland ser man inte en enda svensk på månader. Efter trevlig samvaro på Think Twice drar vi iväg till konserten och det blir en underbar kväll med skön musik och dans tills den gyllene solen sakta går ned bakom sanddynorna.

2019-07-11 Block Island

Idag ska utforska den fina naturen på Block Island så vi tar våra cyklar iland och cyklar till en av alla de utmärkta vandringslederna.  På ön finns flera färskvattendammar där det växer vackra näckrosor. 

Det är så grönt och lummigt överallt och det doftar starkt av alla möjliga sorts blommor. 

En stunds vila efter en cykeltur är aldrig fel

Vi ställer cyklarna vid vägen och går in mellan höga rosenbuskar på en välansad gräs gång. Det är böljande gröna kullar och allt från löv- till  barrskog, men mest av allt öppna landskap med vackert högt gräs och buskar. Vi tar oss ned till Black Rock Beach som vetter ut mot de vindgeneratorer som står stolta ute i havet för att samla energi till invånarna på Block Island. Vi stannar en stund och njuter av ljudet från havet som får de mjuka stenarna att rassla när vågorna bryter in över stranden. Det är så stilla och vackert och själen får vila en stund här och nu.

Vi traskar tillbaka till våra cyklar och väldigt nöjda tar vi oss tillbaks till båten och apekatten gör en lasagne till middag som vi avnjuter i sittbrunnen. Livet känns så harmoniskt och underbart och vi är båda så tacksamma för att vi får ha det så här.

Innan Black Rock Beach ligger en sten som varenda dag målas om av barn och vuxna

2019-07-12 Block Island- Newport Sailing Capital of the World21 nm

I natt var det ett riktigt busväder med regn och åska, men nu har det lugnat sig och det som är kvar är dis och dimma. Det blåser västliga vindar 10 knop så det ser ut som om det blir en härlig segling till Newport. När vi lämnat ankringsviken slår dimman emot oss. Det är inte mycket till sikt här ute. Jag slår på radarn och tänker att det blir ju bra med lite övning på radarnavigering. Jag har lyckats läsa igenom instruktionsboken för radarn, men nu är det dags att applicera teori på praktik.  Det går mycket bättre denna gång än när vi skulle ta oss över Hudson river (instruktionsboken genomläst och inte lika mycket radar-mål här). Något som verkade märkligt dock var att jag kunde se båtar som  radar-mål, men inte som AIS-mål. Väldigt få båtar syntes som AIS-mål och de försvann mellan varven. Lasse klurade på vad det kunde bero på och kom på att det här problemet uppstått tidigare. Vår radar sitter placerad bredvid AIS-antennen och det som tydligen händer är att när radarn är på stör den ut AIS-antennen. När det är dålig sikt vill man ju verkligen kunna se både radar- och AIS-målen. När vi närmade oss Newport såg vi bara 5 AIS-mål men när Lasse slog av radarn kunde vi se mellan 50-100 AIS-mål.  Skönt att veta vad problemet bestod av för nu kan vi göra någonting åt det. Vi får köpa en ny antenn och placera den i masten, så att AIS inte störs ut av radarn.

Newport är känt för att vara New Englands största semesterort, sin anrika seglingshistoria, historiska herrgårdar och för att vara den första stad som höll U.S Open i både tennis och golf.  Amerikanarna vann seglingens America´s cup 1857 och förlorade den inte förrän 1983 till Australien. Australien hade då kommit upp med en ny slags köl (vingköl) vilket gjorde att de kammade hem vinsten efter Amerikanarna vunnit 24 gånger i rad.

Det finns ett ankringsområde i Newport där man tillåts ankra 14 dagar i taget sedan måste man lämna ankringen för fyra dagar innan man kan påbörja en ny 14 dagars period. Hamnkapten mötte upp oss och försåg oss med kartor och information om Marine Center där det finns duschar, tvättmaskiner, bokbytar-hylla, gemensamhetsutrymmen och mycket mer. Väldigt välkomnande bemötande måste jag säga! Vi slänger dingen i sjön och tar oss in till stan för en kvällspromenad och passar på att lyssna på lite musik.

2019-07-13 Newport

Idag är det en regatta i Newport. Morgonen börjar med en parad av 12:or. Vi hejjar på våra skandinaviska grannar Norge, Finland och Danmark (tyvärr ingen svensk båt  med). 

Norge har en tjusig tjej med ombord

Det finns en lokal tidning där det finns information om alla möjliga sorters aktiviteter, så utifrån det bestämmer vi oss för att ta cyklarna och promenera längs ”The cliff walk”. Det är en av de mest besökta attraktionerna här i Newport och vi kan se att den är välbesökt. Lokalbefolkningen är ute och springer eller promenerar och massor av turister strosar längs vägen. Det är en cirka 6 km lång promenad med lite varierande svårighetsgrad längs kustlinjen. Promenaden är kantad med vilda blommor, ståtliga stenhus, kinahus, stenar så som 300 miljoner år gammal sten från ”The Coal Age”, rosa granit och kvarts.  Det kändes som om det var länge sedan vi hoppade från klippa till klippa och det här skulle lika gärna kunna vara i Bohuslän. 

Kärlek i allt du gör och alla du har nära, det är livet!

The forty steps

Kappseglingen pågår för fullt medan vi promenerar 

En lite lätt grånad surfare rider på vågen

Är vi i Asien nu?

Väldigt mycket Bohuslän över denna plats

Vackra tistlar lyser upp promenadstigen

Efter vår härliga promenad blir det en cykeltur till West Marine. Här ska köpas ny antenn, så AIS:en kan få jobba ostört när vi kör radarn. Antenn, kabel och splittar köps in för morgonens projekt. När vi kommer tillbaks till båten ligger Blue Moon uppankrade bredvid oss. Vi möts igen, och igen och igen ha ha.

2019-07-14 Newport

Tur att vi har en bra och säker klättersele

Lugn och stilla morgon tackar vi för när Lasse ska upp i masten för att montera den nya antennen. När man väl är där uppe i masttoppen tar det en stund innan kroppen hinner vänja sig vid att den ska slappna av och jobba med bägge händerna. Lasse har klätterselen på och knyter en tamp runt sig själv och masten så att han sitter fast ordentligt. Vi hjälps åt att dra ut den gamla radio-kabeln som nu ska bytas ut mot en VHF-kabel. Det är alltid lite trixigt att få ut gamla kablar ur masten och i nya kablar, men det går om man hjälps åt. När nya antennen är på plats testar Lasse AIS:en men det är någonting som är fel. Antennen fungerar inte som den ska. Pust! Nu är det nog dags att ta en paus. Newport bjuder på gratiskonsert så vi tar dingen och ”raftar” upp med Pat och David från Blue Moon och ett par av deras kompisar. Solen skiner, musiken flödar och apekatten hoppar i plurret.  Vi avslutar kvällen med att inviga Pat och David i kortspelet Chicagos heliga sfär och apekatten kammar hem segern och somnar nöjd och glad.

2019-07-15 Newport

För apekatten blir morgonjumpa på däck för att driva ur latmasken ur kroppen medan Lasse tar sig an AIS-antennen som fortfarande inte fungerar som den ska. Är det kortslutning i den ända som är nere i båten eller i den som sitter uppe i masttoppen. Ska det jäklas så ska det, så det är väl klart att det är den kontakten som sitter uppe i masttoppen. Lasse packar ned verktyg och ger sig upp i masttoppen. Det här är första gången som han ska löda en kontakt där uppe. Jag begriper inte hur han gör, men han lyckas löda ihop kontakten och nu fungerar antennen som den ska! Well done kapten! I morgon ska vi vidare så vi tar en tur till affären för att proviantera lite (med betoning på lite för här var det dyrt som attan). När en limpa kostar 7 USD blir det till att baka själv! När AIS-problemet äntligen är ur vägen ska det bli roligt att komma vidare och vi sätter sikte på den yttersta ön i Elisabeth Islands, Cuttyhunk.

2019-07-16 Newport- Cuttyhunk 20 nm

Åh vad vi längtar efter att få segla och segling blir det äntligen. Vi tar oss ut i Buzzard Bay och vi seglar med fullt ställ. Vi har mellan 8-10 knops sydlig vind och gör 3-4 knops fart. Det går inte fort men i seglar och det är så här det ska vara! Vi har tidvattnet med oss så lite extra fart i baken får vi. Namnet Cuttyhunk kommer från Mohegan Indianernas ord ”poquetan´noc” vilket betyder land som öppnas upp eller bryts upp. Ön ser uppifrån ut som en lammkotlett för den har en stor skyddad vik i ena änden. När vi kommer fram till Cuttyhunk har vi spring tide och högtryck och den lilla kanalen in i den skyddade viken ska vara muddrad till 6,5 fot. Det känns dumt att chansa med en halv fot tillgodo under kölen så vi bestämmer oss för att ankra utanför. Det är en blandning av lera och snäckskal på botten så ankaret sätter sig på en gång. Här ligger vi tryggt.  Vi får en vacker solnedgång och skön kväll och somnar så gott.

2019-07-17 Cuttyhunk- Marthas Vineyard, Edgartown 30 nm

Himlen ser mörk ut men vi tar oss i land för en promenad. Vill man ligga vid boj här kostar det 45 USD/natt så det känns skönt att ligga gratis på sin krok. De vill även ha 5 USD för att ta hand om en soppåse så det får vänta tills vi kommer till Marthas Vineyard. Det lilla samhället är verkligen gulligt med sina omålade shingel-hus. 

Hortensiorna trivs bra ute på dessa öar

Orange daglilja

Alla dessa rosenbuskar rosenbuskar..

Sea Wind för ankare i viken

Det är grönt och frodigt och det doftar gott av alla blommor som kantar de små vägarna. Vi går ut på stranden och förfasas än en gång över allt skräp som flyter i land och speciellt dessa party-ballonger som även på denna lilla ö har spolats iland. 

Ett gäng skarvar som färgat klippan vit med sitt träck

Här flyger tärnor, strandpipare, änder, skarvar och massor med andra sjöfåglar och vi hoppas att de inte trasslar in sig i plasten som ligger och skräpar. Rätt som det är brakar en rejäl regnskur loss och vi traskar tillbaks till dingen. Folk åker förbi oss med sina golfbilar, men ingen stannar och frågar om vi vill ha skjuts trots att regnet öser ned. Hade vi varit i South eller North Carolina hade de genast stannat och frågat om de skulle hjälpa till. Vi gillar ”The Southern hospitality”! Väl i båten blåser det upp och vi får vindbyar över 40 knop så nu testas den nya kättingen. Den sträcks ut så fint och håller Sea Wind på plats som sig bör. När regnskuren har mattats av bestämmer vi oss för att segla vidare till Marthas Vineyard. Nu får vi 20-30 knop västlig vind så det blir en härlig halvvindssegling och vi gör 6-7 knop så länge vi har tidvattnet med oss. Vi får äntligen en firre på kroken igen! Vi har ingen aning om vad det är för en rackare, men den ska få tjänstgöra som middag i kväll! När vi närmar oss Edgartown på Martha´s Vineyards nordöstra sida ser det väldigt disigt ut och ju närmare land vi kommer desto mer tätnar dimman. Det är knappt att vi ser en båt längd framför oss, men vi hittar en plats att ankra upp på och sätter fart med att tillaga fisken. Jag lägger den i ugnsfolie med lime, ingefära, lök, mejram, smör och en skvätt vitt vin och Lasse slänger den på grillen.  Oavsett vad det var för en firre så smakade den väldigt gott. Edgartown är staden ”Amity” där filmen Hajen spelades in så vi avslutar kvällen med att titta på den.  Ha, ha, ha den är inte lika läskig nu som när man tittade på den när man var liten.   

2019-07-18 Edgartown, Martha´s Vineyard, Massachusetts

I dag är det en riktig regndag. Hela dagen öser regnet ned, så jag passar på att fylla vattentanken och tvätta. Det känns alltid lika skönt att använda regnvattnet till tvätten och få slabba med vattnet så mycket man vill. Apekatter gillar vatten! Tvätten lär ju inte torka idag, men den får hänga på mantåget tills den gör det. Lasse försöker komma på vad det är för knas med AIS:en som inte riktigt vill fungera till 100 % utan att man kopplat in sladden till datorn på plottern. Tar man loss den sladden så försvinner en hel del AIS-mål, men det räcker till och med om datorn är i stad-by läge för att det ska fungera. Det verkar som om plottern behöver den extra strömmen för att visa alla mål den får upp. Hela dagen klurar Lasse på vad som kan vara fel. Skickar en fråga till Raymarine support-forum, testar olika troliga felkällor men problemet kvarstår.

2019-07-19 Edgartown

Regnet har dragit bort och när vi vaknar lyser en ljusblå himmel ovan vår öppna skylight. Idag ska det bli en utflykt på ön, men först är det de vanliga morgonrutinerna som gäller; kaffe i sängen och högläsning ur ett kapitel i den bok som vi läser för tillfället. Just nu läser vi A short history of nearly everything (svensk titel: En kortfattad historik över nästan allting)av Bill Bryson. Boken är en populärvetenskaplig bok om naturvetenskap, jordens historia och människans uppkomst och för alla oss som inte orkade eller hade förmåga att ta till sig dessa stora och komplicerade frågor under skoltiden är det här ett både roligt och lättsamt sätt att ta till sig vår och jordens historia. Trots att den är skriven på ett lättsamt och underhållande sätt tappar man nästan fotfästet när man läser om det stora, universums uppkomst eller dyker djupt in i det lilla, atomer, elektroner, protoner och neutroner. Man kan inte annat än förundras över att alla de förutsättningar som behövs för vår utveckling och liv faktiskt existerar just på denna planet. Nog om detta, nu tar vi lite morgonjumpa och ett morgondopp och tar dingen och cyklarna in till stan. Vi har ingen direkt plan för dagen utan bara cyklar omkring på de fina cykelvägarna som många andra här i Edgartown. Vi tittar på den söta lilla fyren som Edgartown fick ärva från Ipswich utanför Boston. 

Här är färjan som chief Brody i Hajen åkte med när han försökte övertala borgmästaren att stänga ned stränderna

Härliga stränder mitt inne i Edgartown

Vi cyklar norr ut mot Oaks Bluff och kommer ut på en lång sandremsa med massor med andra cyklister. På ena sidan cykelvägen breder träskmark och dammar ut sig och på andra sidan ligger Joseph Sylvia State beach med kilometer av fin ljus sand och den är fullpackad med människor som badar och solar. Längs vägen står hundratals bilar parkerade och folka har med sig kylväskor och parasoller för att spendera en hel dag på stranden. Här finns också den berömda bron som ”Hajen” simmar igenom in till dammen där Chief Brody´s son och hans lekkamrater lattjar med sin nya båt. Det är väldigt poppis att hoppa från bron och sedan köpa sig en tröja där det står att man överlevde hoppet och inte blev uppäten av en haj. 

Törs du hoppa?

Fina cykelvägar som går runt hela ön 

Vi fortsätter mot Oaks Bluff som ligger cirka 8 km från Edgartown. När vi är framme tar vi en lunch på Giordano´s restaurant som har anor från 1930-talet. Vi delar på en pizza som var fullkomligt gudomlig och fyller på med vatten inför hemfärden. Den lilla staden är full med små gulliga butiker av alla de sorter och vi cyklar förbi området med 318 stycken ”pepparkakshus” som är kvar sedan 1860-talet då metodistkyrkan byggde dessa för sina medlemmar.  Tidigare hade man slagit upp tält för sina besökande medlemmar. Husen ser ut som små leksakshus med fina snickerier och många olika färger. 

"Gingerbread House"

Gingerbreadhouse

Det är som att gå omkring i en leksaksvärld. Husen är samlade runt tabernaklet där metodisterna hade sina sommarmöten och idag är det inte bara Metodisterna som sköter om stället utan även Martha´s Vineyard Camp Meeting Association. Vi trampar vidare och tar en vätskepaus på ett av Martha´s egna bryggerier Bad Martha innan vi trötta och nöjda tar oss ut till båten igen.

2019-07-20 Edgartown

En lugnt och skön morgon och sedan en promenad i stan. Det är runt 30 rader varmt idag, så det hade nog varit bättre att ligga på stranden än att traska omkring inne i stan. Vi hittar en mysig restaurang vid vattnet och tar en lunch med musslor. Det är verkligen högtid för alla semesterfirare och stället är packat med människor som vill äta och dricka. Bartendern i baren på övervåningen där vi sitter är helt fascinerande. Han blandar drinkar med ena handen och häller upp öl med den andra. Den här killen vet vad han gör! Han har jobbat här i nio år så han kan barmenyn och vet var allt finns. Han kommer in i ett flow och berättar att han tänker tio steg framåt. Han är som en maskin där han på några sekunder slänger ihop drink efter drink. Trots att jag själv har jobbat på krogen en gång för länge sedan har jag aldrig sett något liknande, han är bartender number one! Vi cyklar upp till mataffären Stop & shop och köper ett par fläskkotletter som hamnar på grillen när vi kommer hem.

2019-07-20 Edgartown, Martha´s Vineyard- Nantucket 30 nm

Innan vi lämnar Martha´s Vineyard förbereder vi plottern med tre waypoints för att undvika grundområdena  mellan Martha´s och Nantucket. Vi sätter fullt ställ och seglar ut på Nantucket sound. Vi har västlig vind 5-9 m/s och det blir både slör, läns och halvvind i en solig och skön dag.  Sea Wind gör bra fart (6-7 knop) och vi har strömmen med oss så de trettio sjömilen går fort. På vägen får vi upp två stycken bluefish (Svenska: blåfisk en aborrlik fisk). Redan vid tvåtiden är vi framme i Nantucket Harbour och ankrar upp i den stora ankringsviken. Det är gott om plats och ankaret sätter sig snabbt i leran. Det är väldigt strömt på ankarplatsen och när vinden tutar i snurrar Sea Wind åt alla håll. Ibland ligger hon tvärs vinden och ibland med vinden bakifrån, men när vinden lugnar sig blir det också stilla i Sea wind. Blåfisken blir panerad med Fish Fri (en slags panering med kryddor som vi fått av Lasses fd.Chef Lutz) och till det gör jag en god citronsås och potatismos. Vi öppnar en flaska vin som vi fått av Yuji (som han köpte i Bayona där vi träffades för två år sedan) och bara njuter av maten och tanken på alla goda vänner som bidrar både till att förgylla middagen och våra liv!

2019-07-21 Nantucket ”Whaling Capital of the World”

There once was a man from Nantucket…. Så startar många ”lite lätt” ekivoka limerickar i USA.   

Namnet Nantucket kommer från urinnevånarna av stammen Wampanoag som kallade ön Nanticut eller Nantocket som betyder ön långt ute till havs. Engelsmännen landade här 1602 och under 1700-talet blommade Nantucket upp och blev den ledande ön inom val-industrin. Författaren Herman Melville blev inspirerad av fartyget Essex (från Nantucket) tragiska öde då de blev rammade av en val och skrev den berömda romanen Moby Dick! Skepp från hela världen kom hit för att köpa och sälja valolja och Nantuckets ekonomi blomstrade tills en stor brand härjade ön 1846. Vid samma tid slammade hamnen igen och New Bedford på andra sidan Nantucket sound tog över val-industrin tills det inte längre fanns någon efterfrågan på val-olja.  Nantucket har sedan dess blommat ut till en omtyckt semesterort och vill du köpa ett hus på den här ön gäller det att ha mycket pengar. Det är även ett populärt mål för super Yachter och för lilla Sea Wind. Vi tar dingen in till stan och det är en full dinge-dock vi lägger till vid. Vi börjar med val-museet och det var verkligen inte ett riskfritt och lätt arbete att vara ute och fånga valar så det är tur för både människor och valar att man slutat utrota de vackra djuren. 

I kittlar som dessa kokade man valfettet till olja

En val flöt i land här och man har bevarat skelettet

Signalflaggorna för de många valskeppen

Gamla vackra lanternor och lyktor

Nantuckets gator har kullersten från de gamla skeppens ballast och det finns massor av små chica butiker och restauranger. Det är grönt och lummigt och vägarna kantas av stora träd. 

Vi slinker in i bokhandeln Mitchell´s Book Corner och här skulle vi kunna stanna i en evighet! Bokhandeln är i två våningar och på övervåningen finns det läshörna och det är hemtrevligt inrett som i ett hem med fåtöljer att sitta i. Det doftar något speciellt av gamla böcker som får mig att vilja stanna upp och öppna dem. Kliva in i den hemliga värld som gömmer sig bakom bokryggarna och fångas av författarens förföriska ord. Låta hjärta och själ öppna sig för nya tankar och idéer eller helt enkelt bara koppla av en stund i en annan värld. Vi fastnar i sektionen med klassiker och det känns helt självklart att köpa Herman Melville´s Moby Dick så klart. Lasse lyckas hitta Joshua Slocum´s bok där han, 1895, som första man seglade runt jorden på egenhand. Det här blir spännande böcker att högläsa under vår morgonrutin. 

Vi fortsätter upp för de kullerstensbelagda gatorna och beger oss till det gamla häktet. Ett grått hus med fyra celler och rejäla järnbeslagna dörrar och fönstergaller. Här fick man sitta tills man fått sin dom och sedan skjutsade man fången in till fastlandet och fängelset. Under val-rushen var det vanligt att fångarna satt häktade för olika slags penningbrott då det var mycket pengar i omlopp. En fånge valde att avtjäna sitt straff i häktet för han hade sin familj på ön och spenderade 5 år i en av dessa små spartanska celler.

Inne i fängelset

Vi avslutar vår promenad med att köpa hemgjord glass på The Juice bar och gillar ni glass så är detta verkligen väl värt ett besök trots lång kö in i butiken.

2019-07-23- 29 Nantucket

Vi är ju på väg norr ut men just nu så är det antingen inga vindar eller nordliga så vi blir kvar några extra dagar tills vinden vänder till sydvästligt. 

Apekatten som målarkludd

Under dessa dagar passar vi på att göra underhållsarbete som vi under en lång tid skjutit på framtiden. Rattpidestalen får sig lite ny färg, kontakterna till masttoppslanternorna får sig en omgång, Lasse gör nya bokstöd till våra stora böcker som annars har en tendens att ramla ned på durken när vi kränger. Vi får även tid att utnyttja de fina cykelvägarna på ön.

Vi cyklar till stranden i Madaket

Vi hittar svenskättlingar på Nantucket!

2019-07-29- 30 (04.50) Nantucket – Gloucester 84 nm

Så äntligen har vinden vänt till vår favör! Vinden är sydvästlig 11 knop och vi sätter fullt ställ och drar ut till havs. Det är alltid lika skönt att komma ut på havet efter en tid av ankarröta. Man känner sig fri och kroppen kommer till ro. Alla sinnen aktiveras, ljudet av vattnet som porlar längs skrovet och fåglarna som skriar till, doften av havet sugs in i mina näsborrar och släpper lös alla hormoner som får mig att känna mig ännu lyckligare, jag känner vinden som smeker min kropp och mina ögon tar in den klarblå himlen med liror som seglar och dyker ned till vågtopparna, havets grönblå vågor med den lilla randen av vitt skum ovanpå, min älskade man och vår båt som fullgör bilden av mitt eget lilla paradis.

Vi har helt enkelt en underbar segling ända till cirka en sjömil innan vi är framme i Gloucester då vinden dör ut och vi får starta motorn. Här uppe får man verkligen se upp för alla bojar som fiskarna har till sina hummertinor och fiskenät. Man får åka slalom mellan vimplarna och nattetid gäller det att ha någon på fördäck med ficklampa som kan dirigera styrman mellan bojarna. När vi kommer in vid halvfem tiden på morgonen är fiskebåtarna på väg ut. Det går ut som på ett pärlband mellan den stora vågbrytaren i hamnen. Det är inte speciellt mycket plast att ankra på men vi hittar en plats och ankaret sätter sig fint i leran. Vi avnjuter en ankardramm i sittbrunnen medan solen sakta stiger och färgar himlen alldeles rosa.

2019-07-30-31 Gloucester

Nu har vi lämnat den ”flotta” delen av New England och kommit in i den delen där det handlar om hårt arbete (i mångt och mycket fiske så klart), närhet och respekt till havet. Det är säkert många av er som har sett filmen The perfect storm med George Clooney som baseras på en sann händelse med svärdfiskare just från Gloucester. Det är en dramatisk och tragisk historia, men visar också på ett fint sätt hur människorna i samhället ställer upp för varandra när det är svåra tider. I filmen samlas man på puben The Craws nest och stället finns faktiskt i verkligheten och är precis som om man har tänkt sig. Här samlas lokalbefolkningen och tar sig en öl och pratar med varandra. Många är stammisar och före detta fiskare och här finns det många rövarhistorier att hämta. Många av de som sitter på baren ser också ut som riktigt gamla tuffa fiskare med fingrar och armar som saknas och stora tatueringar. De är dock väldigt rara allihop och får en att känna sig välkommen in i gemenskapen. Vi träffar på en kille som heter Tank som senare ger oss skjuts till affären innan vi lämnar Gloucester! Härligt med nya vänner! När man kommer in i baren för först gången så får man två stora album med fotografier från filminspelningen av The perfect storm. På väggarna sitter bilder på både orginalbesättningen på båten Andrea Gail och på skådespelarna. 

Här möter vi Miss Cora en av alla sköna orginal i Gloucester

Vår vän Tank på The Craws Nest

Allt handlar om havet och fisket här i Gloucester. Längs kajerna ligger både stora och små fiskebåtar och de lossar sin last som förs till de stora fryshusen. Vi pratade med en av kaptenerna på en av de stora båtarna som fiskar ”baitfish” (fisk som används till bete för att t.ex. fånga hummer) och han berättar att de jobbar i fyra månader innan de hunnit fått upp sin kvot av fisk och sedan är de lediga rester av året. Hans besättning tjänar nästan en miljon kronor under dessa fyra månader! 

Gloucester fiskare

Trutarna väntar på att något gott ska landa på kajen

Här lassar man betesfisk som bla. används till hummerfisket

På denna båt har man tom radarreflektorer på flötena

Det finns två fina monument för längs strandpromenaden där man hedrar alla de män som havet tagit och de kvinnor och barn som så hårt fått kämpa när deras män dött.  

Monument över de män som mist sina liv ute till havs. Varje år och man är representerat 

Namnen på de verkliga fiskarna som försvann i The perfect storm 

Brandmännen står vid vägkanten för att samla in donationer för välgörenhet i en stövel

Det gamla apotekshuset

St.Mary´s kyrka (där begravningen för Andrea Gail´s besättning tog rum)

Nästan alla butiker och restauranger har namn som är kopplade till havet på något sätt och som sjöfarare känner man sig som hemma här. Vi träffar på Karla och Hans från Holland som spenderat ett helt år uppe i Kanada. De fick låna ett hus och övervintrade på en liten ö som heter Brier Island, kan tänka mig vilken härlig upplevelse! Gloucester är en stad som vi helt enkelt blev kära i. Den söta lilla staden med alla dessa härliga människor bjuder på mersmak. Hit vill vi tillbaka!

En Dory

10 pound Island